Niklas Larsson

Den fyraåriga hingsten Ulve tog första pris trots sin ungdom. Det sågs som en sensation. På bilden ses Ulve dra i effektprovet strax innan han fick ge upp.

Det behövdes prima hästar för att transportera ut virket ur skogarna. Landshövding Manfred Näslund var säker på sin sak. Han hade varit lärare och rektor vid Skogshögskolan och hade kunnat följa utvecklingen inom skogsnäringen.

Vid hästdagen på flygfältet i Kalix 1960 samlades de sakkunniga i skogsfrågor. Hästen behövdes och det var viktigt att få fram hästar med bra egenskaper för skogsarbete. Landshövdingen poängterade att hästen fortfarande var oslagbar när det gällde de korta transporterna i skogen.

Skogsbolagen fick själva starta hästuppfödning för att klara behovet. Landshövdingen menade att det inte kan vara en tillfällighet att bolagen valt att satsa på den nordsvenska hästen. Fackmännen ansåg ju att de var de bästa i skogen.

Det var med stor tillfredsställelse som landshövdingen hälsade Föreningen nordsvenska hästens initiativ att hålla sina draglagsprov i Norrbotten. Då kunde hästuppfödarna i Norrbotten få stimulans och en uppfattning om rasens tåga och framåtanda.

Stoet Sandy kämpade väl med bromsvagnen. Det räckte till första pris.

Nordsvenskarnas dag inleddes med en obligatorisk hingstpremiering för Norrbottens län, samtliga nordsvenska hingstar i länet deltog. Femton uttagna avelsston visades i ring av premieringsnämndens ordförande. Under dagen gjordes sen ett draglagsprov där hästarnas vilja och teknik bedömdes av tre domare. Ett krävande motlut mot slutet av draglagsbanan gav ett bra utslag hur väl hästarna kunde och ville prestera. Poängsiffrorna utropades i en högtalare och visades på en tavla.

<h3>Fick dra vagn lastad med timmer </h3>

Ett effektprov gjordes genom att hästarna fick dra en Fössing-vagn lastad med timmer. Vagnen var specialkonstruerad med hydraulisk bromsningsanordning. Man kunde registrera vilken drageffekt, räknad i hästkrafter, som hästarna orkade prestera. Mellan häst och vagn fanns ett mätinstrument som automatiskt och på elektrisk väg kunde registrera dragkraften i kilo samt tid och väg. När man visste faktorerna dragkraft, tid och väg, då kunde man också räkna ut den effekt som hästarna presterat. Resultaten av de två skilda proven lades ihop och efter det kunde man presentera resultaten.

I dag har inte hästen lika stor betydelse för skogsbruket, även om det finns ett intresse. Hästen används också i entreprenadverksamhet som insamling av returpapper och sopor eller gräsklippning i bostadsområden. Föreningen nordsvenska hästen är fortsatt aktiva.

Stoet Bodaholms Lexi med kusken Tobias Sandahl.

Hur är intresset för nordsvensken?

– Intresset har ökat för den nordsvenska brukshästen, vi ser att priserna är på väg upp. Det är en större efterfrågan på hästar. Folk vill gärna utbilda sig, de vill gå körkurser och jobba mer med hästarna än för ett par år sedan, berättar Annica Igemo, sekreterare i föreningen.

Vad är bra med nordsvensken?

– Det är en komplett häst. Jag kan rida på den, jag kan köra med den. Den är inte jättestor eller klumpig. Du vet också allt om hästen. Du kan följa hästen bakåt i linjerna och se bilder på förfäder. Det är trevliga hästar, glada och pigga, arbetsvilliga. Godhjärtade och trevliga att hantera.

Hingsten Halvar 2004 med kusken Cecilia Hamilton.

Vilka utmaningar finns det för nordsvensken?

– Vi har problem med för få betäckta ston, vi vill att det ska avlas mycket mer. Men med ökad efterfrågan och en blygsam prisökning så hoppas vi att det ska bli fler betäckningar. Men det är fortfarande en utrotningshotad ras. Det är en lantras och vi har inget blod att hämta någonstans. De individer som finns här är de vi kan avla på.

<h3>FAKTA/Nordsvenska brukshästen</h3>Den nordsvenska hästen är jämte gotlandsrusset och den svenska ardennerhästen Sveriges enda inhemska hästras. Den kan härledas tillbaka i historien som en svensk eller möjligen skandinavisk lantras. Beroende på varierande förhållanden och olika förutsättningar i vårt avlånga land har lanthästen uppträtt i ett flertal lokala stammar vilka utgör underlaget till dagens nordsvenska häst. Dessa stammar uppvisade storleksmässigt olikartade individer. Lanthästarna i Jämtland och Hälsingland var lite större och tyngre än övriga landskapshästar.Källa: Föreningen nordsvenska hästen

Publiken stod i långa rader utmed banan. De hade kommit i tusentals för att se vilken häst som presterade bäst. När det var hästdag i Kalix sparades det inte på krafterna. I skogen fanns det gott om arbete för en bra häst.

Storpublik på nordsvenskarnas dag 1960 – och intresset lever än i dag.