Lena Karlsson

large_LTM-Dverberg-sommar.jpg

medium_LTM-Dverberg-sommar.jpg

small_LTM-Dverberg-sommar.jpg

thumbnail_LTM-Dverberg-sommar.jpg

LTM-Dverberg-sommar.jpg

Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 5/2021.&nbsp;Vill du läsa mer eller teckna en prenumeration - <a href="https://www.lantmannen.nu/">klicka här.</a>Norr om Lofoten driver paret Theodorsen ett diversifierat jordbruk med bland annat köttdjur och växtodling. Trots det nordliga läget ger golfströmmen ger ett drägligt klimat med milda vintrar, lite snö och ett tidigt vårbruk. Norge har traditionellt varit småbrukens land. Bara tre procent av landets yta är odlad jordbruksmark, resten är skog, myrar och fjäll. Efter att programserien ”Där ingen trodde någon kunde bo” kan det också vara lätt att tro att norskt jordbruk består av små gårdar klängande på fjällsluttningar med glittrande fjordar nedanför.&nbsp; Men jordbruket är självklart mer varierat än så med både storjordbruk i slättbygder, mindre gårdar och småbruk. Precis som i Sverige blir jordbruken också allt färre och allt större. – Ungefär 3 000 gårdar försvinner varje år, säger Jan och Ann-Christine Theodorsen.

medium_Dvergberg7-paret.jpg

small_Dvergberg7-paret.jpg

thumbnail_Dvergberg7-paret.jpg

Dvergberg7-paret.jpg

<h2>Tvingades slakta ut fåren</h2> Paret Theodorsen driver Dverberg Prästgård på Andøya norr om Lofoten i Nordnorge, sedan 30 år tillbaka. På ön, som är den tionde största i Norge, finns flertalet jordbruk där de flesta driver mjölk-, nöt- eller lammproduktion och växtodling. På Dverberg finns en besättning Hereford med 35 kor och det säljs både livdjur och dräktiga kvigor. Men för paret började det med får, något som fick ett förskräckligt slut. - Vi byggde upp en bra besättning under åren 1993-2000 med cirka 250 tackor vintertid och 5-600 lamm om sommaren. Men när vi hämtade hem från betet det sista året visade det sig att vi fått in scrapie i besättningen. Det var helt overkligt. Vi hade hört att det fanns scrapie på Vestlandet men här på Andøya fanns den inte och hur vi fick in sjukdomen gick aldrig få reda på, säger Jan Theodorsen. Det blev ett hårt slag för paret. Besättningen slaktades ut, inkomsterna från fåren försvann och framåt väntade sju år av karantän plus sanering på gården. En lång process tog också vid innan det stod klart att norska staten betalade ut en ersättning på 5,2 miljoner norska kronor. - Det var paradoxalt att få betalt för att sanera sin egen gård och riva ner det vi byggt upp under flera år.

<h2>Satsning i rätt tid</h2> Att det sedan blev dikor istället är paret nöjt med. Satsningen kom rätt i tid när marknaden var på väg upp. - Det har varit en tuff resa men vi har engagerat oss och även om det varit mycket jobb sedan vi tog över gården 1993 har vi både haft idéer och sett möjligheterna till utveckling. Redan från början när paret fick köpa gården av statliga Opplysningsvesenets Fond, valde de att hålla nere kostnaderna genom att själva reparera och bygga om den då nedgångna gården så mycket som möjligt. De satsade också på lösdrift med ligghallar året om för först fåren, och sedan Hereford-besättningen. Djurhälsan har gått i första hand: – Det var en ny form att hålla djur här då och vi fick besök av Dyrevernsnemnden som skrev ett intyg om att djuren hade de bra, säger Ann-Christine Theodorsen. På senare året har det gjorts investeringar bland annat i egna maskiner för att kunna köra och hantera rundbalsensilage. – Det är svårt med maskinsamarbete med andra bönder. Sommaren är kort här uppe och alla gör slåttern samtidigt.

Dverberg PrästgårdDrivs av: Jan och Ann-Christine Theodorsen. Jan växte upp på mjölkgård i norska Harstad och utbildade sig ingenjör. Ann-Christine är svenska och kommer från Göteborg och blev språklärare. Har tre vuxna barn som alla har andra yrken utanför gården. Gården: 1 700 hektar varav 45 ha brukad mark, 25 hektar inägobete, 70 ha avverkningsmogen skog. Produktion: Köttdjur, skog, grustäkt, hjortron, fiske, uthyrning till turister. Statligt stöd till gården Sammanlagt 880 000 norska kronor i statligt stöd för bland annat Arktiskt lantbruk. Därav 130 000 kronor för att låta kortnäbbgås och vitkindad gås mellanlanda i fred på gården under flytten till sina häckningsområden på Spetsbergen och Svalbard. Enbart på Dverberg brukar det landa runt 5 000 gäss. Totalt på Andøya mellanlandar cirka 30 000.

large_LTM-Dverberg-gass2.jpg

medium_LTM-Dverberg-gass2.jpg

small_LTM-Dverberg-gass2.jpg

thumbnail_LTM-Dverberg-gass2.jpg

LTM-Dverberg-gass2.jpg

<h2>Hjortronen undantagna</h2>En annan stor inkomstkälla i företaget är hjortronen. Gården har Norges största hjortronmyrar på cirka 500 hektar som det plockas bär på. I Norge finns allemansrätt precis som i Sverige men undantaget hjortronen i de tre nordligaste länen. Där äger markägaren rätten till bären och bestämmer vem som får plocka och får betala för sig. – Vi har också inhyrd personal som plockar till försäljning, säger Ann-Christine Theodorsen, som ibland har kallats för Norges Hjortrondrottning. Idag är båda pensionärer men är fortfarande fulla av lust att fortsätta driva gården och har många planer och idéer för framtiden. – Den största utmaningen är att hitta bra arbetskraft. Nu vågar vi inte satsa för mycket så länge vi inte hittar personal, säger Ann-Christine Theodorsen.&nbsp;

Ann-Christine Theodorsen ute på en hjortronmyr.

medium_Dverberg3-A-C-myren.jpg

small_Dverberg3-A-C-myren.jpg

thumbnail_Dverberg3-A-C-myren.jpg

Dverberg3-A-C-myren.jpg

small_Dvergberg4-hjortronhink.jpg

thumbnail_Dvergberg4-hjortronhink.jpg

Dvergberg4-hjortronhink.jpg

<h2>Svårt hitta arbetskraft</h2>Svårigheten att hitta kvalificerad arbetskraft är ett problem som Sverige och Norge delar. Jan Theodorsen menar att en del i det kan vara löneläget i jordbruket: – Det upplevs nog som att lantbruket inte vill betala och det som händer är att anställda väljer att gå vidare till bättre betalda yrken. Personligen tror jag också att de norska ungdomarna heller väljer andra karriärer än lantbruket, säger Jan. De letar aktivt efter intresserade via bland annat egna nätverk, kontakter och Facebook. Främst från länder som Skandinavien , England och Tyskland där språket inte blir ett problem. – Vi betalar gärna lite mer till den som är motiverad och vill lära sig mer och vara delaktig i arbete och planeringen. Gärna en familj som kan tänka sig att bo här, det skulle bli en långsiktig investering för båda parter.

medium_Dvergberg6-fiske.jpg

small_Dvergberg6-fiske.jpg

thumbnail_Dvergberg6-fiske.jpg

Dvergberg6-fiske.jpg

Norges största hjortronmyrar hittar man på Andøya i Lofoten. Hjortronen är ett viktigt tillskott för Ann-Christine och Jan Theodorsen som driver jord- och skogsbruk på Dverberg Prästgård.

Hjortron viktig inkomstkälla på Dverberg.

Nordnorsk jordbruk gynnas av golfströmmen

Företagande

Jan och Ann-Christine Theodorsen driver diversifierat jordbruk på Andøya norr om Lofoten.