Härje Rolfsson

Arbetsmiljöverket håller just nu på att sammanställa siffrorna för antalet dödsolyckor på svenska arbetsplatser under 2018. Men redan nu kan man ta del av den tråkiga statistiken på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Där kan man läsa att nio personer fick sätta livet till i olyckor på arbetet inom näringsgrenen jordbruk under 2018. Det är den högsta siffran sedan 2011, då tolv personer förolyckades inom lantbruket.

– Jag tror inte att arbetet har blivit osäkrare. Men jag kan sticka ut hakan och säga att den sämre ekonomin inom lantbruket gör att man jobbar för mycket och hyr in för lite hjälp. Det gör att man stressar mer och tar fler genvägar som kan öka riskerna. Det kan också medföra sämre underhåll av maskiner, vilket ökar riskerna ytterligare, säger Anders Drottja, arbetsmiljöansvarig på LRF.

Inom näringsgrenen skogsbruk var det inga dödsolyckor under 2018. Två personer dog av fallande träd vid reparationsarbete och tre timmerbilschaufförer avled i arbetsplatsolyckor, men dessa dödsfall klassificeras i andra näringsgrenar. Totalt förolyckades 48 arbetstagare och egenföretagare i olyckor i arbetet under förra året.

LRF för också statistik över arbetsplatsolyckor och de tar även med olyckor som händer personer som inte har lantbruk som huvudsysselsättning i sin statistik.

– Arbetsmiljöverkets statistik kan vara lite trubbigare. Vi har kommit fram till att det dog tolv personer i olyckor inom lant- och skogsbruk under 2018.

I LRF:s siffror ingår tre olyckor i samband med skogsarbete och en barnolycka, som inte Arbetsmiljöverket tar upp i sina lant- och skogsbrukskategorier. De vanligaste olyckorna inom lantbruket är olyckor i samband med hantering av djur och klämolyckor vid maskiner.

– Djur står också för många mindre skador. Det gäller att se över sina rutiner, men också träna det som brukar kallas ”djuröga”. Det är viktigt att lära sig läsa signaler hos djuren.

Under 2018 var det dock inga dödsolyckor i djurhanteringen. Förra året var det flest klämolyckor som ledde till dödsfall.

Under flera år var det gratis för lantbrukare att få hjälp med arbetsmiljöarbetet inom projektet ”Säkert bondförnuft” som löpte mellan 2008 och 2013. Det var ett stort EU-finansierat projekt där lantbrukare kostnadsfritt erbjöds utbildning, gårdsbesök och individuell rådgivning.

– Det är många som tror att LRF har lagt av med sitt arbetsmiljöarbete, men det projektet hade en annan finansiär. Nu har ett antal av rådgivarna i EU-projektet startat en ekonomisk förening som erbjuder liknande tjänster, säger Anders Drottja.

I stället köper LRF och Gröna arbetsgivare nu in en telefonrådgivningstjänst dit medlemmar kan ringa för gratis rådgivning. Hembesök eller gårdsvandringar får dock lantbrukare betala själva.

– Vi önskar att fler medlemmar skulle ringa innan det händer en olycka och även kanske kosta på sig ett gårdsbesök för att få hjälp med att minska risken för olyckor. Det behövs ofta ögon utifrån för att bedöma risker.

Anders Drottja berättar också att personer över 70 år är överrepresenterade i dödsstatistiken.

– Det kan vara bra att vara lite mer ödmjuk när man kommer upp i åren och acceptera att man inte är lika snabb och rörlig som när man var 35.

<h3>Gratis arbetsmiljötelefon</h3>Rådgivningstjänsten Säker arbetsmiljö Sverige, som medlemmar i LRF kan ringa till för gratis telefonrådgivning i arbetsmiljöfrågor, kan nås varje vardagsförmiddag mellan 08 och 10. Telefonnumret är 070-985 60 00.

Nio personer fick sätta livet till inom lantbruket under 2018, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Det är den högsta siffran sedan 2011. Totalt dog 48 personer i arbetsplatsolyckor i Sverige.

”Den sämre ekonomin gör att man jobbar för mycket och hyr in för lite hjälp”, säger Anders Drottja, arbetsmiljöansvarig på LRF.

Nio dödsfall i lantbruket under 2018

Lantbruk

”Den sämre ekonomin inom lantbruket gör att man jobbar för mycket och hyr in för lite hjälp”, säger Anders Drottja, arbetsmiljöansvarig på LRF.