Nej, det går inte att släppa viltet fritt

Nästan komiskt blir det när man läser om Wolf Association Swedens agerande. Denna organisation tycker att Naturvårdsverket inte ska fatta beslut om skyddsjakt på fredagar. För då kan ju jakten starta utan i helgen utan möjlighet för vargvänner att överklaga.

Som om det är ett problem.

I dagens samhälle är det ogörligt att släppa viltet fritt – människan måste agera för att upprätthålla någon sorts önskvärd balans.

I den brittiska tidningen Farmers Weekly skriver krönikören David Richardson om hur det kan gå när "samhället" beslutar att vissa arter är mer bevarandevärda än andra.

Förr sköts rovfåglar för att de inte skulle ta de fåglar jägare var ute efter. Nu är rovfåglarna fridlysta och de tar allt mer småfåglar. Fast hos fågelvännerna är det jordbruket som bär skulden till det minskande antalet småfåglar.

Sedan grävlingar fridlystes 1992 har antalet ökat från runt 50 000 till en miljon. De sprider bovin tuberkulos bland nötkreaturen.

Antalet fynd har gått från några hundra till 38 000 om året. De senaste tio åren har detta kostat de brittiska skattebetalarna 500 miljoner pund.

Icke desto mindre finns det grävlingsvänner som tycker att korna bör lämna plats åt grävlingarna.

Vad de inte tänker på, enligt Richardson, är att grävlingar gärna äter igelkottar. Nu har han sett två tv-program om hur antalet igelkottar minskar. Åter utpekas jordbruket som boven.

Här i Sverige bör människan ingripa för att reducera vargstammen.

Vargen gör att ängs- och hagmarker försvinner eftersom den bidrar till att betesdjuren försvinner. Och med dem den önskvärda biologiska mångfalden.

Att reducera älgstammen är en annan uppgift. Den nya statistiken över hur älgen skadar träd genom betning, Äbin, är ruggig läsning. Inte ens i vargtäta områden klarar sig skogen från svåra skador.

Vi har inte råd att missköta en av våra viktigaste tillgångar så.