David Gustavsson

Elin Olofsson och Anna Schyman är initiativtagare till Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, Nyks.

I början av november rapporterade ATL att en återförsäljare till skogsmaskinstillverkaren <a href="https://www.atl.nu/skog/lattkladd-kalender-vacker-ilska-blev-helt-chockad/">Ponsse publicerat en kalender</a> med lättklädda kvinnor och skogsmaskiner. Det startade en livlig debatt om jämställdhet inom skogsbranschen.

Elin Olofsson – verksamhetsutvecklare på SCA:s marknadsavdelning och initiativtagare till skogsbranschens metoo-uppror 2017 med namnet ­#slutavverkat – är inte förvånad över att det den typen av kalendrar fortfarande görs.

– Även om det gjorts vissa initiativ i skogsbranschen så finns den här unkna machokulturen kvar om att stora starka män ska roa sig med att titta på vackra avklädda kvinnor, säger Elin Olofsson.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/rapport-om-jamstalldhet-i-skogen-det-gar-for-sakta/">Rapport om jämställdhet i skogen: Det går för sakta</a>

Hon beskriver det som förlegade normer och machoattityder som lever kvar.

– Den här typen av kalendrar möjliggör en sådan kultur med vardagskränkningar och sexistiska vitsar som bygger på att kvinnor i skogsbranschen är på tillfälligt besök i männens värld, säger Elin Olofsson.

Efter det att kalendern uppmärksammats var företrädare för skogsbranschen snabba att ta avstånd.

– Sveriges skogsnäring jobbar med att förändra bilden av skogsbruket och att få fler kvinnor att välja skogliga yrken. En sådan här kalender känns både nedvärderande och väldigt omodern och går emot allt vi strävar efter för att kunna få till en mer jämställd skogsbransch, sa bland annat Jonas Mårtensson, affärsområdeschef på SCA, till ATL.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/forsvaret-vi-jobbar-mycket-med-att-forandra-normer-for-okad-jamstalldhet/">Försvaret: Vi jobbar mycket med att förändra normer</a>

De snabba reaktionerna ser Elin Olofsson och Anna Schyman som ett direkt resultat av metoo.

– Det var klockrent gjort och jag hoppas att bolagen går vidare med det och sätter ner foten ännu tydligare, för vi tycker de har ett ansvar här, säger Anna Schyman, som skriver en masteruppsats i skogsvetenskap på SLU.

Men skadan är redan skedd, tror de. Lättklädda kalendrar avskräcker kvinnor från att söka sig till skogsbranschen.

– Den här kulturen som kalendrarna är ett uttryck för gör att många kvinnor vänder i dörren eller försvinner från branschen, säger Elin Olofsson.

Det görs förvisso mycket på skogsbolagen, SLU och Skogsstyrelsen för att få fler kvinnor att läsa skogsutbildningar, menar de. Och det har gett resultat. Runt 45 procent av studenterna på skogsprogrammen är i dag kvinnor. Samtidigt är bara 3,6 procent av Sveriges skogsmaskinsförare kvinnor.

– Jag tror ingen vaknar på morgonen och tänker att ”i dag ska jag kränka eller exkludera min kollega” utan det är fråga om strukturer, säger Elin Olofsson.

Mansdominerade företag blir dessutom lönsammare om de anställer fler kvinnor på olika nivåer. Det har en studie, som utförts av amerikanska tankesmedjan Peterson Institute for International Economics, visat.

Hur ska machokulturen motverkas?

– Genom mer dialog och utbildning, snarare än genom ­att kommentera inlägg på Facebook, för det leder sällan någon vart, säger Anna Schyman.

Hon tycker därför att det är jättebra att det införts en kurs i genusvetenskap på jägmästarutbildningen på SLU. Och det är också viktigt att som nu har skett att företag tar avstånd från exempelvis lättklädda kalendrar och satsar på konkreta strategier för ökad jämställdhet.

Hon tillägger dock att kvinnonätverket Nyks nu lämnar kalenderdebatten.

– Vi vill inte framstå som sura, bittra feminister som tjafsar om kalendrar utan hoppas att någon annan tar vid. Vi har sagt vad vi tycker och vill inte hamna på samma låga nivå som vissa andra debattörer, säger hon.

Hur ska ni jobba framöver med påverkan?

– I mars ska vi till exempel bjuda in både kvinnor och män i skogsbranschen till vårt årsmöte i Stockholm för att diskutera normkreativitet.

Machokulturen i skogsbranschen får många kvinnor att lämna sektorn och försvårar rekryteringen, menar Anna Schyman och Elin Olofsson, initiativtagare till Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, Nyks.

Dessutom försvåras rekryteringen, menar Anna Schyman och Elin Olofsson i Nyks.

Machokultur får kvinnor att lämna skogsbranschen

Skog

Machokulturen i skogsbranschen får många kvinnor att lämna sektorn och försvårar rekryteringen, menar Anna Schyman och Elin Olofsson, initiativtagare till Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, Nyks.