Nästa år fyller Berga naturbruksgymnasium söder om Stockholm 100 år. Då hoppas jag att skolan har fått en ny ägare som långsiktigt vill driva och utveckla verksamheten.

Berga naturbruksgymnasium är viktigt, på fler sätt än de flesta naturbruksgymnasier. Skolan är betydelsefull för bönderna i närheten av huvudstaden, men också för hela Sverige.

Den ligger bara tre mil från riksdagen och får ofta besök av politiker och andra nationella beslutsfattare. Med närheten till landets största stad är den också ett skyltfönster för drygt 10 procent av Sveriges konsumenter.

Allt färre svenskar vet hur den mat de stoppar i sig har producerats eller var den kommer ifrån. Kunskapen om svenskt lantbruk behöver öka och kunskapsglappet är troligen störst i storstäderna.

Samtidigt behöver lantbruket impulser och kunskap från städerna. Hur ska vi annars kunna producera det som konsumenterna vill betala för? Därför är kopplingen mellan stad och land så viktig. Och därför är framtiden för Berga naturbruksgymnasium inte enbart en fråga som berör Stockholm utan hela Lantbrukssverige.

Berga ägs av Region Stockholm som inte har lyckats med att utveckla skolan på ett önskvärt sätt. Den 20 februari 2018 fick regiondirektören i uppdrag att sälja skolan, ett bra beslut. Går det åt fel håll är det bättre att sälja och låta någon mer lämpad ta över.

För inte så många år sedan ägde dåvarande landstinget (nu regionen) i Stockholm tre lantbruksskolor: Finsta i norr, Säbyholm i väster och Berga på Södertörn. Finsta är nedlagt, Säbyholm är sålt till ABF och nu är det alltså dags att hantera Berga.

Det är ett ansvar inte bara att köpa utan även att sälja. Speciellt om det handlar om en skola av stor betydelse för den nationella livsmedelsproduktionen. Regionen måste välja köpare med omsorg.

Det gäller att inte bara sikta in sig på högsta budet. Det rör sig om 600 ha mark i närheten av Stockholm där behovet av att bygga bostäder är skriande, samtidigt som behovet av investeringar i skolans byggnader är stort. Alla köpare kanske inte prioriterar att i första hand driva och utveckla skolverksamheten.

Det finns flera goda exempel på hur man vänder utvecklingen för ett naturbruksgymnasium. Varför inte ta färjan över till Gotland och lyssna på hur man gjorde där?

Lövsta naturbruksgymnasium hade tidigare svårt att hitta elever och få fart på verksamheten. Men alla var överens om att Gotland behövde ett eget naturbruksgymnasium. Efter en framåtsyftande process med många intressenter beslutades det att skolan skulle drivas genom AB Gotland Grönt Centrum med Hushållningssällskapet som huvudägare och med Region Gotland och LRF som aktiva delägare.

Så här långt har utvecklingen varit positiv. Skolan är fylld av elever och det sjuder av kreativitet och framtidstro. Gotland Grönt Centrum är också ett viktigt nav för lantbruksorganisationer, universitet och företag på Gotland.

Det vore bra om man i Stockholm gör ungefär som på Gotland: Hitta en lösning där alla goda krafter kan vara med och bidra. Ska det finnas lantbruks­företag i Stockholmsområdet och ska konsumenter, nationella politiker och beslutsfattare enkelt få möjlighet att lära sig mer om lantbruk och livsmedelsproduktion, då behövs Berga.

Hushållningssällskapens Förbund

ATL:s krönikör Jesper Broberg hoppas att Bergas nya ägare väljs med omsorg då skolan är av största vikt för Sveriges produktion av livsmedel.

Naturbruksgymnasiet måste få rätt ny ägare.

Krönika: ”Berga är viktigt för hela landet”

Lantbruk

Berga naturbruksgymnasium har stor betydelse för den nationella livsmedelsproduktionen och måste få rätt ny ägare, skriver ATL:s krönikör Jesper Broberg.