Tord Karlsson

Det man tar hand om ska man också sköta. Det är en gammal fin regel som på många områden blir modern igen. Staten uppmuntrar till att laga vit­varor och datorer i stället för att köpa nytt. Men regeln utmanas ständigt. Vilda planer på höghastighetståg i stället för att rusta upp förfallen tågtrafik. Krav på avsättning av nya områden skyddad natur medan befintliga områden växer igen och tappar den karaktär man ville bevara.

Det kräver mycket kunskap och även arbete att bevara naturtyper. En sedelärande historia i sammanhanget är när Ängsö nationalpark i Roslagen bildades 1909.

Avsikten var att bevara kulturlandskapet och blomsterprakten.

Torparen som fanns på ön ansågs göra mer skada än nytta för detta och driften upphörde. Ön lämnades i fred och växte snabbt igen. Från 1930-talet och framåt har man lagt stora resurser på att återskapa landskapet från 1900.

Detta händer nu också. Inte för att vi saknar kunskap men för att det saknas resurser för det nödvändiga underhållet, både i form av pengar och aktiva lantbruk. Det är inte så att torparen gör fel, han och hans djur finns inte längre.

Biotopskydden och marker med ingångna naturvårdsavtal är statens ansvar att sköta om så att deras karaktär bibehålls. Skogsstyrelsen har nyligen genomfört en inventering av naturvärdena i dessa och funnit stora underhålls- och renoveringsbehov i de 72 000 hektar som omfattas.

Man fann att över hälften, eller 40 000 hektar, behövde åtgärdas på något sätt. Det är ju ett bedrövligt resultat. De vanligaste behoven är uthuggning av oönskade trädslag och utglesning, men även att intensifiera betet på markerna.

Här behövs mer resurser. Med nuvarande insatser hanteras ungefär 300 hektar per år. Granarna kommer att ta över och mörkret lägger sig. Staten behöver alltså avsätta betydligt större belopp för skötsel av skyddad natur.

Det gäller inte bara biotopskydden utan skyddad mark över huvud taget. Frågan om att ta skog ur produktion av miljöskäl diskuteras vitt och brett, hur det sedan hanteras är det ganska tyst om.

En av de vanligaste bristerna i Skogsstyrelsens inventering är behovet av mer bete. Det är ibland säkert en resursfråga, tjänsten handlas inte upp. Men det kan också vara brist på betesdjur. Färsk statistik visar minskat antal av alla slags betande djur, mjölkkor, köttdjur och får.

För att vända trenden behövs en bred ansats. Det är inspirerande att läsa om Långeruds gård med sin hjortuppfödning och sitt slakteri i detta nummer av ATL. Slakteriet skapar möjligheter inte bara för gården utan för hela trakten.

Där kan politikerna spela en roll. Att förenkla för lokal slakt och försäljning av lokalt kött är en liten del av allt som behövs för att bromsa igenväxningen. Det är en kapplöpning med tiden, och sedan många år går utvecklingen åt fel håll. Naturvård är ett ständigt pågående arbete.

Staten behöver avsätta betydligt större belopp för skötsel av skyddad natur än vad den gör i dag, skriver ATL:s Tord Karlsson.

LEDARE | Avsätt större belopp för skötsel av skyddad natur.

Natur ska inte bara bevaras – den ska skötas

Lantbruk

LEDARE | Staten behöver avsätta betydligt större belopp för skötsel av skyddad natur än vad den gör i dag, skriver ATL:s Tord Karlsson i sin ledare.