Mari Nälsén

Relationen och samarbetet mellan hund och förare är oerhört viktigt när ekipaget ska utföra uppgifter som ett team. Att förstå och kunna läsa varandras signaler tar många år att lära sig.

Bobbi far i väg som skjuten ur en kanon mot nedslagsplatsen, fångar vittring av kråkan som ligger i en buske och apporterar hem den till matte Madeleine Gustavsson. Sedan sänds hon återigen ut på sök i jakt på ytterligare fågel.

Det är inte för inte som några av våra populäraste jakthundsraser, retrievern och spanieln, är vanligt förekommande hos polisen där de används i specialsök efter vapen, narkotika eller sedlar.

– Det här är hundar som har hög söklust och en social nyfikenhet som gör att de klarar att arbeta i olika sorters miljöer, berättar Madeleine Gustavsson.

Hemma hos Madeleine Gustavsson finns flera golden retriever och det var också med dem som hon började sin bana. Länge var hundarna bara en hobby men efter en kurs i specialsök valde hon att gå vidare. I dag driver hon Specialsök Värmland AB och förutom golden retrievrarna Nilla och Fina har labradoren Bobbi anslutit till flocken.

För tillfället är det bara Bobbi som är i jobb då Fina väntar valpar. Normalt sett skulle Madeleine Gustavsson behöva båda hundarna men under coronapandemin har jobben kommit lite glesare.

– Vi söker främst efter narkotika på skolor i förebyggande syfte men nu har många skolor distansundervisning vilket gör att uppdragen blir lite färre, berättar hon.

Kråkjakt - frågan är om det kanske är lite roligare än specialsök, tycker Bobbi.

<h3>Styrs med röst och kroppsspråk</h3>

Under tiden vi pratar skickas Bobbi hit och dit för att hämta upp apporter. Träningen är till för att hon ska kunna fungera bra som apportör på fågeljakt eller kanske delta i något jaktprov. Det innebär att hon måste kunna styras med röst och kroppsspråk, kunna stanna och kallas in med visselsignaler och sortera en rad olika synintryck.

Dessutom måste hon vara lydig och hämta exakt den apport som matte bestämmer. Det kräver år av kontinuerlig träning.

– Jaktträningen är viktig och stärker vårt samarbete, menar Madeleine Gustavsson.

Samarbetet är A och O eftersom hunden och dess människa är ett team både på jobbet och på jaktstigen. Relationen dem emellan är viktig och den stärks genom att hunden får jaga och träna jaktrelaterat.

– Hunden presterar bättre som sökhund om den får vara jakthund också. Faktum är att när hundarna är färdigutbildade i specialsök underhålls bara träningen i korta pass. Jakt och jaktträning tar upp betydligt mer tid.

Madeleine Gustavsson har jägarexamen men har valt att främst delta på jakt som hundförare. Hon och hennes hundar anlitas alltså som apportörer för att hitta och hämta in de fåglar som fälls av jägare som inte har egen apportör och eftersökshund för fågel.

– Det handlar mest om skyddsjakt på gäss och kråkfågel, berättar hon.

Madeleine Gustavsson driver Specialsök Värmland AB. Privata aktörer på marknaden hjälper polis och tull med det förebyggande arbetet mot bland annat narkotika.

Att det skulle vara svårt för hunden att skilja på vilken typ av jobb den förväntas göra tror inte Madeleine Gustavsson. Attributen är totalt olika, även om hunden rent hypotetiskt sett skulle kunna söka efter narkotika i ett skogsparti.

– De skiljer på det, dummies och fåglar hämtar de in och får de vittring på narkotika markerar de genom att sätta sig.

Bobbis tunga är lång och ett intensivt pass är avslutat, nu är hon nöjd för resten av dagen. Hon har hämtat apporter på både kort och långt håll, några har hon fått leta upp själv och några har Madeleine Gustavsson dirigerat henne till.

Bobbi kan alltså söka upp både fåglar och narkotika, kan hon söka efter något mer?

– Ja, det kan hon faktiskt, hon är utbildad på att söka vapen också.

Vapen, hur går det då när ni är på jakt?

– Hon kan skilja på det, säger Madeleine Gustavsson tryggt.

<h3>Fakta: Narkotikasökhund</h3>• Narkotika är ett stort problem i samhället och behovet av ekipage utanför polis och tull finns. De privata aktörerna är ett komplement till tull och polis och en del i det förebyggande arbetet mot narkotika hos företag, skolor och olika behandlingshem. • Hundarna kan dock inte ut­bildas med verkliga narkotikapreparat utan får använda så kallade pseudopreparat, eftersom det är olagligt att inneha narkotika. • Om narkotika påträffas ska polis kontaktas, den privata aktören får inte ingripa. Källa: Madeleine Gustavsson och Narkotikafriskola.se<h3>Jaktretriever</h3>• Golden, labrador, flat samt curly, tollare och chesapeake är alla retrieverraser. Labradoren och golden är de vanligaste. De allra flesta är i dag sällskapshundar trots att de en gång i tiden avlades fram för jakt.• Jaktretreivern ska arbeta efter skottet och bör sitta lugn och stilla medan skott smäller och fåglar fälls. När skottlossning upphör ska hunden söka upp och hämta in de fåglar som fällts. Retrieverns och jägarens främsta uppgift är att se till att eventuellt skadat vilt kommer in och avfångas. Källa: Svenska spaniel- och retrieverklubben<h3>Fakta: Madeleine Gustavsson</h3>Ålder: 50 år.Bor: Karlstad.Gör: Driver Specialsök Värmland AB.Hunden Bobbi är två år och labrador retriever av jakttyp. Hon arbetar som narkotika- och vapensökhund samt jakthund.

Labradoren Bobbis jobb är att leta narkotika på skolor, HVB-hem och andra institutioner. Men när arbetsdagen är slut tar matte av henne det svarta arbetshalsbandet och åker ut på träning. För i själ och hjärta är Bobbi en jakthund.

Presterar bättre som sökhund om de får vara jakthund också.

Narkotikahunden som jagar kråka på fritiden

Skog

Jakthundsraserna retriever och spaniel presterar bättre som sökhund om de får vara jakthund också.