Cecilia Persson

Roger Tiefensee i Ekeby utanför Malmköping har planterat 1 200 äppelträd i år. Tillsammans med åtta andra gårdsägare i landskapet väljer han äpplen som en ny gren på gården.

– Fördelen med att odla frukt är att man kan få mycket på begränsad yta. Min odling är nu på 0,6 hektar. Men går det bra ska den växa, då kanske jag arrenderar för att få mark i riktigt bra lägen, säger han.

Nyblivne äppelodlaren Roger Tiefensee har valt en handfull olika sorter i sin nya äppelodling.

Tålamod har han, för det tar tid att bli äppelodlare. År 2014 var det några eldsjälar som började drömma om att göra Sörmland till ett äppellandskap igen. Då bildades den ideella föreningen Sörmlandsäpplen med målet att öka fruktodlingarna i länet.

Man hade på känn att satsningen låg rätt i tiden. Redan första året, när inte ett enda träd fanns i backen, hörde livsmedelsjätten Axfood av sig och frågade om det fanns frukt att leverera. Under föreningens första visionsmöte föreläste bland annat VD:n för Äppelriket, Henrik Strid, som uppmuntrade till fler svenska odlingar.

Förra året skördades drygt 22 100 ton äpplen i Sverige. Årets siffror är inte klara men bara i Äppelriket skördades 14 ton äpplen i år. Nästa år ska de nya odlingarna i Sörmland börja ge frukt.

– Vi konkurrerar inte utan fyller ett tomrum. Det finns ett stort hål i marknaden för svensk frukt. Särskilt på ekologiska äpplen där det är stor brist, det gäller både bordsfrukt som säljs i butik och så kallad industrifrukt som används till exempelvis till svensk must och cider, säger Charlotte Sommarin, ordförande för Sörmlandsäpplen.

Vart fjärde äpple som säljs i butik är numera svenskodlat. Andelen odlingsmark som används för äpplen har stigit med 12 procent på sex år. Under samma period har odlarna blivit fler och ökat från 236 till 294 stycken. Det visar en sammanställning från LRF. Men nu behöver fler svenska sorter odlas som bordsfrukt eller användas till förädling, anser Charlotte Sommarin.

Charlotte Sommarin är ordförande för Sörmlandsäpplen och har en äldre fruktodling och använder i dag frukten till förädling och dryck. Jonas Hammar och Roger Tiefensee är nyblivna odlare. – Vi hoppas att vi i våra experiment ska hitta fler sörmländska sorter som ska gå att odla kommersiellt, både som bordsfrukt och till dryck, säger hon.

Sörmland är med sina herresäten och slott fullt av äppelsorter, eftersom varje godsägare med självaktning skulle ha både fruktträdgård och trädgårdsmästare förr i tiden. Åkerö heter det mest kända, men det finns ett 40-tal unika sorter från Sörmland. Även länsstyrelsen vill satsa på fruktodling som en del av länets livsmedelsstrategi.

– Det finns en historia att bygga vidare på, men kunskapen om äppelodlingar har försvunnit här. De odlingar vi nu anlagt utgör en sorts experimentodlingar, säger odlaren Jonas Hammar som har planterat 350 träd på sin gård i Bettna.

Åkerö är det mest kända äpplet från Sörmland. Några andra sorter är Hedenlunda, Stäringe Karin, Rossvik och Ökna lökäpple. Sorter som alla kommer från slott och herrgårdar i landskapet. Odlaren Jonas Hammar väljer flera sörmländska sorter i sin odling.

Äppelträden beställdes från Nederländerna i slutet av 2015 och levererades i våras. För ändamålet har man valt svagväxande grundstammar, med olika sorters äpplen. Jonas Hammar i Bettna har valt ett tiotal svenska sorter, Roger Tiefensee något färre.

<h3>Blandar kända sorter och rariteter</h3>

Gemensamt är att alla nya odlare blandar kända kommersiella sorter med några sörmländska rariteter. De lokala sorterna har odlarna fått “specialbeställa” genom att skicka eget okuleringsmaterial och ympningsris till den holländska plantskolan. De flesta av de sörmländska odlarna är också mitt uppe i omställningen till att bli ekologiska fruktodlare, då just detta är en bristvara i Sverige.

– Det är viktigt att basen består av kända äppelsorter som handeln känner igen och vill ha, utöver det odlar vi sörmländska sorter som komplement. Det är väldigt spännande, säger Jonas Hammar.

– Jag har också försökt välja sorter så att jag får en så lång odlingssäsong som möjligt. Det tror jag att de flesta har gjort, säger Roger Tiefensee.

Att plantera äppelträd det stekheta året 2018 var dock en prövning på flera sätt. Roger Tiefensee fick länsstyrelsens tillstånd att vattna från den angränsande sjön, vilket har varit ett stort plus. Flera andra gårdar som har längre till vattendrag planerar att anlägga egna bevattningsdammar. Nästa år ska den första äppelskörden bärgas och om tre till fem år väntas äppelträden producera för fullt.

– Jag ska upp till tio ton äpplen om året på min odling. Det kan låta mycket på 0,6 hektar men det är det är min kalkyl och klart realistiskt, säger Roger Tiefensee.

Men det är en utmaning att landets äppelexpertis finns i södra Sverige med annan odlingszon. När projektet drog i gång visade exempelvis flera gods och herrgårdar sitt intresse för att anlägga lite större odlingar igen, men dessa har valt att vänta tills mer kunskap finns för de lokala förutsättningarna. En av riskerna med projektet är också att det är ovanliga sorter som ska börja odlas igen.

– Det svåraste är att lära känna sin odlingsplats, exempelvis var frostfällor finns och hur ska de hanteras, samt förstås hur och när man ska hantera insektsangrepp just här. Vi vet heller inte hur våra sörmländska sorter kommer att klara att odlas kommersiellt, säger Charlotte Sommarin.

I väntan på rikligare skördar ska mer infrastruktur byggas upp med lager och distribution. Det finns idéer om äppelturism genom att kombinera besök till slottens fruktträdgårdar med de nya odlingarna. Medlemmarna i Sörmlandsäpplen försöker samarbeta om det mesta - med målet att fler ska våga satsa och helst skala upp sina odlingar.

På frågan om vad som står på önskelistan för en ny odling är alla överens om svaret. Bäst är marker som ligger i södersluttningar i lä, gärna vid en sjö som man får ta vatten ur. Sluttningen och närheten till vatten höjer temperaturen lokalt och minskar risken att det blir frost i blomningen. Annars är rejäla viltstängsel en nödvändighet, två meter höga för att hålla klövviltet ute - och som helst kompletteras med ett finmaskigt nät som grävs ner en bit för att stänga ute sork och hare.

– Utan rejäla viltstängsel odlar man bara äpplen en säsong, så det har alla fått jobba hårt med, säger Roger Tiefensee.

Förutom en minitraktor har Roger Tiefensee också köpt en fräs som hjälper till med ogräsbearbetning och som dessutom skrämmer bort sork.

I år gick Sörmland från att inte ha en enda äppelodlare till att få nio stycken. Tusentals äppelträd ska bära frukt nästa år. Landskapet har en historia som dignar av frukten och svenskarna är mer sugna på inhemska äpplen än någonsin.