David Larsson2

Mattias Gustafsson, projektledare för biokolanläggningen i Högdalen, Stockholm.

Vid en återvinningscentral i Högdalen i Stockholm står landets första större anläggning för tillverkning av biokol. Processen går ut på att hetta upp biomassa i en syrefattig miljö.

I äldre tiders milor tog man reda på kolet men inte på gasen som producerades. Med dagens teknik får man dels fram biokol, dels pyrolysgas, som kan användas för uppvärmning. Verkningsgraden i hela processen kommer därmed upp i över 90 procent.

–  Det här är klimatpositiv värmeproduktion och ett sätt att amortera på koldioxid­skulden.

Det säger Mattias Gustafsson som är projektledare för anläggningen i Högdalen under Stockholm Vatten och Avfalls regi. Han är dessutom konsult med fokus helt på biokol.

Det klimatpositiva kommer av att kolet kan ha en halveringstid på tusentals år och att man därmed binder kvar en del av den koldioxid som växten tagit upp från luften.

Mattias Gustafsson ser ett ökande intresse för tekniken och många kommuner, och även städer i utlandet, har hört av sig för att få veta mer om projektet.

–  Det är flera anläggningar på gång i Sverige, även ett par stycken hos enskilda jord- och skogsbrukare.

Anläggningen i Stockholm har kontinuerlig drift där materialet matas in pulsvis till den liggande reaktorn. I startskedet används gasol för att få fart på processen.

I reaktorn, som håller en temperatur på cirka 700 grader, skruvas materialet framåt samtidigt som det förkolas. Pyrolysgasen samlas i en egen kammare där den förbränns direkt. De heta avgaserna leds tillbaka genom en kanal som omger reaktorn och som därmed håller processen i gång.

Därefter går de till en värmeväxlare där resterande utvinns till fjärrvärme. Kolet kyls med vatten när det matas ut och kan förpackas direkt.

I Stockholmsanläggningen ska man mata in 1 300 ton trädgårdsavfall per år i form av sönderdelade grenar och kvistar. Ut kommer cirka 300 ton biokol och 150 kilowatt värme.

–  Målet är att ha ytterligare fyra reaktorer för att klara allt trädgårdsmaterial i Stockholm. Men först ska vi utvärdera den här, säger Mattias Gustafsson.

En stor fördel med pyrolystekniken är att det går att använda en mängd olika material, allt från veteskal till flisad grot.

–  Grot är ett ypperligt bränsle men det ska helst inte innehålla någon sten som kan sätta sig i skruven.

För skogsbrukets del ser Mattias Gustafsson även att biokol skulle kunna användas inblandat i jorden vid odling av täckrotsplantor. Att kolet kan hålla kvar näring under lång tid hänger samman med den stora mängden porer som bildas vid processen. Ett enda gram biokol kan tack vare porerna ha en yta på 500 kvadratmeter.

–  Kolet är stabilt under lång tid och om man laddar det med näring så fungerar det som ett batteri som kan avge näring under en längre tid.

Biokol har en rad användningsområden och kan bland annat användas som jordförbättringsmedel, fodertillskott, kolsänka, som tillsats i biogasproduktion och som energibärare.

Biokol kan också användas som energibärare och till exempel ersätta fossilt kol i metallindustrin.

På marknaden i Europa ligger priset på biokol mellan 400 och 1500 Euro per ton. De högre beloppen får man ut om kolet säljs som inblandning till djurfoder.

Den urgamla kolmile­tekniken återkommer nu i modern tappning. En första anläggning står startklar i Stockholm och fler är på gång.

Urgammal kolmile­teknik ger effekt i modern tappning.