Mjölkproduktionen står inför ett stålbad

I går sänkte Arla avräkningspriset med 14,9 öre till 301,7 öre. En sänkning av flera sedan i våras, fler aviseras. Arlas pris gäller över en klart dominerande del av Mjölksverige, så det tar hårt för många.

Plötsligt minskad efterfrågan i Kina och ryskt importstopp samt ökad produktion i stora producent- och exportländer ger internationellt prisfall. Men Arla får kritik: det är ingen konst för Arla att visa goda resultat när de bara kan sänka avräkningspriset, är en synpunkt från en orolig mjölkbonde.

Och hur ska svenska mjölkbönder klara sig med Arlas lika pris till alla medlemmar i alla länderna när lagkrav och kostnader inte är lika?

En annan orolig bonde hävdar att det inom kooperationen ska råda likabehandlingsprincip – är det så på intäktssidan så ska det väl vara det på kostnadssidan också.

Många kommer med goda råd. Sveriges Mjölkbönder vill göra rent hus med de egna branschreglerna, till exempel beträffande gmo-frihet och kalvexport, och avskaffa beteskravet. Också förre statsministern Göran Persson tycker att beteskravet ska tas bort.

LRF Mjölk vill ha statlig lånegaranti och förenklingar för export. ATL:s krönikör Lars Wiberg antyder att mjölkbönderna har för stor personalstyrka. I ett debattinlägg i denna tidning ger en mjölkbonde sin syn på vad som krävs.

Det är befogade farhågor som luftas, och beträffande de goda råden är det nog så illa att vi behöver allting på en gång.

I åratal har man hört om befolkningstillväxten och vilken efterfrågan på mejeriprodukter den för med sig. Men det är optimistiskt att tro att just svenska mjölkproducenter ska vara de som svarar upp mot efterfrågan, trots att Sverige har goda förutsättningar för mjölkproduktion.

Här finns marken, vattnet och klimatet. Men vi har inte politiken, lagen och strukturen.

Om ett halvår avskaffas EU:s mjölkkvoter och svensk mjölkproduktion är inte rustad för detta. Om dagens begynnande mjölkkris innebär att de som satsat och byggt upp moderna produktionsanläggningar är de som faller ifrån – och det är ju de som är mest utsatta – är Sverige i ännu sämre läge.

Nu efter regeringsskiftet väntar i värsta fall också kilometerskatt och gödselskatt.

Svensk mjölkproduktion står inför ett stålbad som inte bara slår ut de sämsta företagen utan också de som skulle vara framtiden.