Cecilia Persson

En holsteinkalv tar sig en snutt och mamman sneglar på oss. Vi är mitt på sommarbetet där kalvar och mjölkkor går tillsammans ute på SLU:s försöksgård i Lövsta.

Det är en ovanlig syn, men det finns fler lantbruk som står i startgroparna.

Lövsta levererar all mjölk från gården till Arla, men konsumenter hör av sig och vill kunna köpa ko-kalv-mjölken separat. Vilket de inte har möjlighet att göra i dagsläget.

– Vi vet redan ett par svenska gårdar som skissar på liknande lösningar och som vill bolla med oss, säger Sigrid Agenäs, professor vid SLU som leder studien.

De här mjölkraskalvarna får vara med sina mammor dygnet runt i åtta veckor, innan de stegvis vänjs av helt. Kvigkalvarna studeras ända till och med sin första laktation. Det är då de mest intressanta slutsatserna kan dras.

Kalvarna som går med sina mammor växer snabbt och en del är nästan lite feta. I höst ska deras hull studeras i detalj.

Intresset från allmänheten är redan stort för att vara en SLU-studie. Både SVT och Sveriges Radio har gjort inslag. Och folk hör av sig och undrar om de kan få köpa just den här mjölken.

– De säger att de kan betala flera gånger så mycket för den. Vi tittar faktiskt på möjligheten att kunna sälja den här mjölken vid sidan av i en mjölkautomat, säger Sigrid Agenäs.

Kalvarna med fri tillgång till spenarna växer snabbt. I genomsnitt ökar de i vikt med 1,3 kilo per dag, 400 gram mer än kalvarna i kontrollgruppen. Men det blir självklart mindre mjölk i roboten de cirka fyra månader som ko och kalv går tillsammans.

– Vi tror att kalvarna äter ungefär 16 liter mjölk när de är sju till åtta veckor gamla. De konventionellt uppfödda kalvarna i projektets kontrollgrupp får sex liter mjölk per dag.

Sigrid Agenäs är husdjursagronom och professor vid SLU. Hon är projektansvarig för forskningen som pågår minst tre år.

Ändå tror SLU att det kan finnas ekonomi i den här typen av system. Kvigkalvar som fått mycket helmjölk kalvar in tidigare och producerar mer mjölk än andra, enligt flera studier. Kanske får de också ben och klövar som håller bättre. Mycket återstår att se - och forska om.

<h3>Dubbelt så höga kostnader per liter</h3>

Med ko och kalv tillsammans på det här sättet behöver betalningen per kilo mjölk till bonden troligen vara dubbelt så hög för att täcka förlusterna, enligt SLU. Vinnarna kan vara mindre robotgårdar som kan sälja direkt från gården, eller förädla mjölken själv och ta ett högt pris från konsumenten.

Innan allt började åkte en del av stallpersonalen på studiebesök till Finlay's gård i Skottland som sköter sin mjölkproduktion på det här sättet. Andra i personalen åkte till en forskningsstation i Tyskland som har liknande system.

Det finns förstås redan i dag gårdar som på olika sätt har kalvarna med inne i mjölkbesättningen.

– Men de kan inte få råd från forskning eller rådgivning. Vi vill testa detta för att upptäcka flaskhalsar och problem, säger Sigrid Agenäs.

SLU menar att det kan vara billigt och enkelt att anpassa robotladugården så att den är säker för kor och kalvar tillsammans, och även för personalen.

– Många tror att man behöver bygga nytt, och det behöver man inte göra.

En del kor låter sig gärna dias av fler kalvar, vilket är negativt ur smittsynpunkt. Däremot ser forskarna inte fler spensår på juvren.

<h3>”En del tror inte alls på detta”</h3>

Det är en enorm mängd data som samlas in och studeras ur flera aspekter, också klimatperspektivet vävs in. Resultaten låter vänta på sig, men uppfödningen väcker nyfikenhet.

– Vi har flera lantbrukare som vill komma hit och titta. Det är jätteroligt. Andra lantbrukare har hört av sig och sagt att de inte alls tror på detta - men att det är bra att det utreds. Det är en bra inställning, vi är nöjda med det, säger Sigrid Agenäs.

På betet finns en kalvgömma så att kalvarna får skugga. För att motivera korna att gå till roboten och lämna sina kalvar för mjölkning har vattenkaret flyttats till drivgången.

<h3>Studien: Hållbar mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans</h3>Syftet med projektet är att ta reda på hur kalvar kan integreras i skötselsystem för automatisk mjölkning. Det är aktuellt eftersom det både finns lantbrukare och konsumenter som är intresserade av sådana system, enligt SLU. Kvigkalvar som föds i projektet följs fram till sin egen första laktation. Forskarna ska utvärdera vad som styr deras tillväxt, produktion, hälsa och beteende, bland annat. Forskarna ska även analysera hur kornas totala mjölkmängd under laktationen påverkas av att gå med kalv i början av laktationen. De studerar även hur kornas hälsa, födointag, beteende och fertilitet påverkas. Studien finansieras av den privata stiftelsen Seydlitz MP bolagen och med allmänna medel från forskningsrådet Formas. Källa: SLU.

En oro som inte besannades var att kalvarna skulle bli skygga för människor, och att korna skulle vilja vakta sin avkomma. Personalen lägger tid på att hantera kalvarna positivt ett par gånger i veckan och arbetar inte ensamma.

Går det att bedriva lönsam mjölkproduktion om kalven är kvar hos sin mamma i flera veckor? Vid SLU:s forskningsgård Lövsta pågår ett stort sådant forskningsprojekt - och konsumenter hör redan av sig och vill köpa mjölken.

Konsumenter ringer och vill köpa mjölken från SLU:s kor som går med sina kalvar.

Mjölkkor och kalvar tillsammans på försök

Djurhållning

Vid SLU:s forskningsgård Lövsta pågår ett stort forskningsprojekt där mjölkkor går tillsammans med sina kalvar.