Marcus Frennemark

Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 4/2020. Vill du <a href="https://www.lantmannen.nu/prenumerera">läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här</a>!

Det är nära till skrattet i familjen Sjöland och en välfylld plansilo är värd att glädjas åt.

Vallen mår bra i den milda skånska vintern konstaterar Bengt och Jeanette Sjöland. Tillväxten har aldrig riktigt stannat av och nu, i slutet på februari, vill de ha vår, inte vinter.

Deras företag, JB Holstein, utsågs nyligen till Årets Vallmästare. Tidig skörd och snabb återväxt är en del av det vinnande konceptet. I mitten på maj vill de komma i gång med skörden.

– Vi vill ha ett vasst ensilage med höga värden av både energi och protein. Då är det viktigt att hugga i tid, säger Bengt Sjöland.

JB Holstein har visat sina djur på utställningar. Bristande tid gör att de fått dra ner på den aktiviteten men kon 1190 har utställningsmeriter och låter sig hanteras i grimma. Från vänster: Amanda Sjöland, Bengt Sjöland, Jeanette Sjöland och Andreas Sjöland.

Att JB Holstein producerar vallfoder av hög och jämn kvalitet lyftes fram i prismotiveringen. 2019 låg tre av fyra skördar över 11 megajoule, den resterande landade på 10,8.

Gården i Västra Vedåkra, söder om Hörby, har Jeanette och Bengt drivit sedan 1991 då de tog över efter Jeanettes mormor. Då brukades 75 hektar mark och det fanns 25 mjölkkor på gården.

Under snart 30 år som lantbrukare har de expanderat driften till 300 hektar åker och 170 mjölkande kor. Djurantalet växer och siktet är inställt på 200 mjölkande efter fjolårets stora förändring, när de växlade spår från att ha korna på ströbädd och mjölka i grop till robot och liggbås.

Amanda Sjöland har gått naturbruksgymnasiet på Bollerup och gjort utlandspraktik i England och Kanada.

JB Holstein är ett genuint familjeföretag där två av de tre barnen är lantbruksutbildade och jobbar tillsammans med föräldrarna på gården.

Ansvarsfördelningen är i stora drag att Jeanette har ansvar för djuren och aveln tillsammans med dottern Amanda, medan Bengt har hand om växtodling och foder tillsammans med sonen Andreas.

– Vi har skilda ansvarsområden, men alla hjälper till där det behövs, säger Andreas Sjöland.

Det är en ordning som de trivs med och det var ungdomarna som tryckte på när det gällde att installera mjölkrobot.

– Ja, robotarna var vår idé, säger Amanda Sjöland.

Bengt och Jeanette Sjöland har olika ansvarsområden, men de hjälps åt i allt på gården.

Bakgrunden till skiftet från grop till robot låg i att det var svårt att få tag på arbetskraft till mjölkningen. Familjen mjölkade själv med tolv timmars intervall mellan mjölkningarna, samtidigt som de hade på känn att korna skulle svara bra på en tredje mjölkning under dygnet.

– Jag har alltid tyckt om att mjölka, men kroppen sa ifrån att den inte ville ha mer mjölkning och vi hittade inte personal. Men jag trodde inte korna skulle acceptera roboten så fort, säger Jeanette Sjöland.

Övergången gick alltså smidigt; ett par kor hade säregen spenställning och fick slås ut, men Jeanette konstaterar att de individerna var jobbiga att mjölka redan i gropen.

Besättningen tackade för robotinvesteringen genom att besöka roboten drygt tre gånger per dag och öka mjölkproduktionen med fem kilo per ko och dag.

Företagsnamnet JB Holstein skvallrar om att gården lägger stor vikt vid aveln. Tjurarna har oftast amerikanskt eller kanadensiskt ursprung, men Jeanette gör aldrig ett tjurval baserat enbart på produktionssiffrorna.

– Exteriören måste vara bra, hela kons funktion finns i exteriören, säger Jeanette Sjöland.

Att mjölkkon ska hålla länge är utgångspunkten. Det kräver en bra överlinje som håller kroppen uppe och bra ben så kon kan röra sig lätt och länge. Juvrets form och placering är också viktigt för hållbarheten.

Ett rejält kroppsdjup signalerar att kon kan äta stora volymer grovfoder, en annan betydelsefull egenskap.

– Det går aldrig att få fram den kompletta kon, men vi kommer närmare och närmare, säger Jeanette Sjöland.

Årets vallmästare arrangeras sedan 2002 av tidningarna Husdjur och Nötkött tillsammans med branschorganisationer. Ambitionen är att öka intresset för lönsam vallproduktion. Tävlingen är öppen för både mjölk- och nötköttsproducenter som har tydlig strategi och goda resultat i sin vallodling.

Avelsarbetet har resulterat i många ”hundratonnare”, det vill säga kor som producerat mer än 100 ton mjölk under sin livstid. Ibland har det funnits sju, åtta ”hundratonnare” i besättningen samtidigt.

– För oss har det betalat sig att lägga ner tid på avel och noggranna tjurval, säger Jeanette Sjöland.

Högavkastande holsteinkor behöver foder därefter och det är Bengts ansvar att leverera det.

Vallensilage är basen i utfodringen och det kompletteras i mixervagnen med majsensilage och HP-massa.

Målet är att vallen ska ha ett energiinnehåll på 11 megajoule och mellan 160 och 170 gram smältbart råprotein per kilo torrsubstans, ts. De siktar på att lägga in grödan vid 35-40 procent ts, men värdena prioriteras.

– Energin är viktigast. Protein är lättare att tillsätta i mixen, säger Bengt Sjöland.

Rörsvingelhybriden Hykor ingår med 30 procent i gårdens vallfröblandning. Den är torktålig, har snabb återväxt, ger bra volymer och hyggliga värden. Om den skördas i tid.

– Hykor blir träig om den får stå för länge och den har fått lite dåligt rykte på det. Men vi tycker att den är bättre än sitt rykte, säger Bengt Sjöland.

I mitten på maj vill de komma i gång med vallskörden. Sedan skördar de med fem, sex veckors mellanrum och tar totalt fyra skördar.

Väderleksprognoserna följs noga inför varje skörd.

– Jag hugger hellre två dagar för tidigt än tre dagar för sent. Då får man regnet på återväxten och det är guld värt, säger Bengt Sjöland.

Vallskörden sker med hjälp av entreprenörer. De lejer för hackning, huggning och hyr in två vagnar som de kör själva. Strängläggning samt inläggning i silon med packning och täckning gör de själva. Grödan bredsprids vid huggning; med strängläggaren kan Sjölands styra lite över hur torr strängen får bli innan hackning.

Efter årets sista skörd friskas vallen upp med flytgödsel. I övrigt kvävegödslas den inför varje skörd. Vallarealen är på drygt 100 hektar och utökas när djuren nu blir fler.

Majs odlas på 25 hektar och den brukar avkasta en bit över 12 ton ts/hektar när den skördas i oktober. Bengt bedömer att vallens totala avkastning på fyra skördar ligger strax under tolv ton ts per hektar ett normalår.

2018 var inget normalår med sin extrema torka. JB Holstein klarade ändå foderförsörjningen bra. De hade, som de själva säger, ”tur med åskskurarna”, som räddade andraskörden en sommar när många andra fick se den torka bort.

Men framför allt handlar det om ett medvetet beslut att ha marginaler i foderlagret mellan åren. Vallarealen är väl tilltagen och Bengt tillstår att han är något av en hamster när det gäller att dra ihop foder. 2017 var ett bra vallår och det fanns att ta av i silon när torkan satte in.

Och Jeanette har med sig mormors visdomsord:

– Hon sa alltid att man ska vara rädd om allt foder man kan få ihop.

Bengt och Jeanette har inte börjat planera för generationsskifte ännu, men nästa generation är redo när den dagen kommer.

– Andreas och jag vill driva det ihop i framtiden. Med hans fokus på växtodlingen och mitt på djuren så kompletterar vi varandra bra, säger Amanda Sjöland.

<h3>JB Holstein, Hörby</h3>Drivs av: Bengt och Jeanette Sjöland.Växtodlingen: 300 hektar åker där det odlas vall på drygt 100 hektar och majs på 25 hektar. I övrigt odlas spannmål och sockerbetor. Vallen sås in i korn och får ligga tre år.Vallfröblandningen: Består av 30 procent rörsvingel (Hykor), 30 procent timotej (Grindstad), 15 procent lusern, 15 procent engelskt rajgräs och 10 procent rödklöver. Målet: Att skörda ett vallensilage som 11 megajoule energi och 160-170 gram smältbart råprotein.Besättning: På gården finns för närvarande 170 mjölkande kor som betjänas av totalt fyra robotar och vilar i liggbås med sand. Besättningens VIP-grupp har egen robot och djupströbädd. Målet är att komma upp i 200 mjölkande kor och en ny avdelning för sinkor planeras.Besättningens snitt: Ligger för närvarande på 12 500 kilo ecm per ko och år.Tjurkalvarna: Säljs avvanda vid 2-3 månaders ålder till en uppfödare.Företaget: Drivs som enskild firma.

Förstklassig vallodling och noggrann avel är grunden för familjen Sjölands framgångsrika mjölkproduktion.I fjol bytte de mjölkgropen mot robotar. Då fick korna visa sin fulla potential och avkastningen steg med fem kilo per ko och dag.

Årets vallmästare satsar framåt med ny robot.

Fortsätter växa efter 30 år – nu står barnen redo att ta över

Växtodling

Förstklassig vallodling och noggrann avel är grunden för familjen Sjölands framgångsrika mjölkproduktion.