Marion Palm

Möjligheten att blanda eget foder stod i fokus redan 2004 när Hans och Anna Samuelsson köpte gården Kalset. Tre år senare byggde de en mottagningshall för spannmål. Gården har ingen egen växtodling utöver grovfoder och köper därför in spannmål. Med åren har spannmålsmottagningen vuxit och nu kan de lagra totalt 180 ton, vilket motsvarar en tredjedel av gårdens årliga behov till de 230 mjölkkorna.

– För oss är detta verkligen en riktig sparbössa och det är därför vi gör det, för att komma ner i foderkostnad, säger Hans Samuelsson, husdjursagronom som tidigare arbetat som foder- och ekonomirådgivare.

Med en egen kvarn och mottagning sparar Hans och Anna Samuelsson varje år 1 000 kronor per ko genom att producera eget kraftfoder.

För två år sedan gick Kalset Mjölk över från konventionell till ekologisk produktion efter mjölkkris på mjölkkris.

– Vi kände att vi behövde trycka på pausknappen och känna efter i vilken riktning vi skulle gå. Arla rekryterade fler ekogårdar och vi bestämde oss för att ta chansen, säger Anna Samuelsson, som också är husdjursagronom.

Vid övergången till ekologisk mjölkproduktion bestämde de sig för att utöka sin mottagning till att även omfatta åkerböna. Tidigare använde de expro, rapsmjöl, i sitt kraftfoder, men hexanextraherat rapsmjöl tillåts inte i ekologisk produktion. Därför kompletterade de sin mottagning med en ny silo och bytte ut kvarnen, så att spannmålen och åkerbönan mals i stället för att krossas, och skaffade ett styrskåp – en investering som landade på 500 000 kronor.

– Nu har vi möjlighet att ta emot både åkerböna och ärter. Eftersom proteinfoder är den dyraste delen valde vi att komplettera med den, säger Hans Samuelsson.

Vad krävs av den som vill göra som ni?

– Första steget är att inse att den största kostnaden vi har inom mjölkproduktion är fodret. Vi sparar pengar för varje kilo foder vi kör igenom anläggningen. Men det är mer komplicerat än att köpa en maskin eller en traktor. Det är ett system som måste byggas, och det måste passa just din anläggning. Jag tror att motståndet ligger just där: att det känns komplicerat och att man känner en trygghet med att få fodret levererat med bulkbil.

I nuläget har Hans och Anna Samuelsson inga planer på att utvidga sin växtodling med spannmål. De satsar på odling av vall samt av helsäd med insådd och köper sin spannmål från lantbrukare i närheten.

Färdigmalet kraftfoder med åkerböna, korn och vete.

Hur mycket sparar ni på att blanda eget foder?

– För vår del tjänar vi, lågt räknat, 1 000 kronor per ko och år. Det innebär att vi med våra 230 kor kan sänka våra foderkostnader med 230 000 kronor per år samtidigt som vi fått den här investeringen avbetalad. Med investeringen inräknad blir det i stället en summa på runt 500 000 kronor som vi sparar i slutändan.

Fotnot: Kalset Mjölk medverkar som demogård i det projekt som drivs av SLU och Växa Sverige för att göra det enklare för svenska mjölkproducenter att ersätta importerat och sojabaserat proteinfoder med svenska proteinkällor.<h3>Kalset Mjölk</h3>Grundat: 2004.Bolagsform: Enskild firma.Omsättning: 2017: 13 miljoner kronor och 2018: 14,5 miljoner kronor.Rörelseresultat: 2017: 2,9 miljoner kronor och 2018: 2,3 miljoner kronor.Ägare: Hans Samuelsson och Anna Samuelsson.Antal anställda: Fyra.Areal: Brukar 320 hektar varav cirka 90 hektar är naturbeten.Storlek på investering:Senaste investeringen i ny kvarn och silo för åkerböna: 500 000 kronor.Den första investeringen i spannmålsmottagningen och kvarnen: 1,5 miljoner kronor.Investeringen i det nya stallet: 7 miljoner kronor.Investeringen i biogasanläggningen: 4 miljoner kronor.

Gården har tre silos för spannmål, den tredje är till för lagring av åkerböna och den skaffade man när gården gick över till ekologisk mjölkproduktion.

<h3>Gårdens räkneexempel</h3>Mjölkkor: 120.Prisskillnad spannmål/färdigfoder: 1 krona.Kraftfoder: 3 000 kilo per ko/år = 360 ton foder/år.Med en krona att spara i prisskillnad: 360 000 kronor. ”Vid en beräknad vinst­marginal på 1 000 kronor per ko ger det en total vinst på 120 000 kronor. Om resterande 260 000 kronor investeras kan man med en avskrivningstid på 10 år och en ränta på 5 procent investera totalt 2 miljoner kronor. För den summan får man en anläggning som denna.”Källa: Hans Samuelsson

Styrskåpet gör det möjligt att ställa in hur mycket av varje sort som ska blandas i fodret och var det ska lagras.

<h3>Gårdens spannmålsmottagning</h3>Mottagningen kan lagra totalt 180 ton spannmål, ärter och åkerböna, vilket är en tredjedel av gårdens årliga behov.De kan ta emot en lastbil med 40 ton åt gången och den tar cirka en timme att tömma.Gården har ingen anläggning för att torka spannmål eller åkerböna. De köper in torkad vara och förvarar den i sin anläggning.

Foder är den största kostnaden för många mjölkbönder. Med en egen kvarn och mottagning sparar Hans och Anna Samuelsson varje år 1 000 kronor per ko genom att producera eget kraftfoder.– För oss är detta verkligen en riktig sparbössa, säger Hans Samuelsson.

"En riktig sparbössa". Så lyckas Hans och Anna Samuelsson pressa sina kostnader.

Mjölkgården som tjänar en kvarts miljon på foder – varje år

Växtodling

Med egen kvarn och produktion av kraftfoder pressar Kalset Mjölk i Skeppshult sina foderkostnader.