David Gustavsson

ATL har i flera artiklar berättat om Arlas första steg mot <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-oppnar-for-mjolkfria-produkter/">mjölkfria </a>varor. Bolaget säljer sedan början av året en produkt baserad på hälften havredryck och resten laktosfri mjölk. Arla har även inom ramen för sitt Starbucks-samarbete lanserat en iskaffe baserad på mandelmjölk. Och VD Peder Tuborgh har öppnat för att ta fram till exempel mjölkfri havredryck under Arlamärket. ”Vi måste vara med i det här skiftet”, sa han när jag träffade honom i februari i år.

<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/mjolkbonder-sagar-arlas-satsning-pa-mjolkfria-produkter/">En absurd idé</a>, tycker de Arlabönder jag talat med. En bondeägd kooperation ska inte sälja sådant som konkurrerar med ägarnas råvara, är en vanlig uppfattning.

Agrifood-forskaren Christian Jörgensen håller med om att det är problematiskt. En försäljningssuccé med till exempel havredryck kan förvisso höja avräkningspriset, men också sänka det om det leder till minskad efterfrågan på mjölk. Utgången är med andra ord oklar, då satsningen kan medföra ekonomisk förlust i kärnverksamheten, varnar han.

Det är generellt också knepigt för en medlemskooperation som har till uppgift att sälja medlemmarnas mjölk att satsa på andra produkter. Arla är också redan en väldigt komplex organisation med över 10 000 ägare i sju länder.

Han får medhåll av SLU-professorn Jerker Nilsson, en nestor på området som intresserat sig mycket för kooperationsstrukturer. Arlabönderna driver bolaget för att få avsättning på sin mjölk och bör därför inte syssla med andra saker, anser han.

Samtidigt finns det inga principiella hinder för att satsa på exempelvis renodlad havredryck. Men då måste Arlabönderna få ta del av avkastningen från de nya intäkterna. Det kan handla om till exempel insatsemissioner som kooperationen Lantmännen erbjuder sina ägare.

Lantmännen har kommit att ha en rad sidoverksamheter. De säljer bland annat entreprenad- och jordbruksmaskiner, gör bioetanol av spannmål och rester från livsmedelsindustrin och tillverkar foder. För att belöna sina medlemmar för att de bidrar med kapital till verksamheten delar man ut ränta och insatsemissioner till dem. Södra har en liknande modell och låter även sina skogsägare handla med insatskapital.

Jerker Nilsson tror bland annat att en tuff konkurrens, med till exempel större aktörer som Svenska Foder och Danish Agro, bidragit till Lantmännens diversifiering. Bolaget har tvingats hitta nya affärsområden för att förbli relevant. Det har generellt varit svårare för Lantmännen att få tag på spannmål än vad det varit för Arla att få tag på mjölkråvara.

Mejerijätten har dessutom en stark position i Norden, där övriga aktörer är förhållandevis små. Få Arlabönder ser bättre utsikter hos någon annan, mindre, aktör. Bolaget behöver därmed inte konkurrera om mjölkbönder som Lantmännen konkurrerar om spannmålsleverantörer, menar han.

Sammantaget minskar det Arlas behov av diversifiering och att belöna medlemmarna med exempelvis insatsemissioner. Det är mer rationellt att bara ge sig in i angränsande marknader. Bolaget är till exempel redan en stor aktör inom ost och pulvermjölktillverkning.

På 90-talet försökte Arla sälja glasbuteljerad mjölk. Men det krävde en ny distributionskedja, blev komplicerat och gick i stöpet, enligt Jerker Nilsson. Desto bättre gick det att sälja juice som i princip kunde distribueras på samma sätt som mjölk. Arla sålde dock juicebolaget Rynkeby 2016 för att fokusera på sin kärnverksamhet.

Nu återstår det att se om bolaget på allvar satsar på mjölkfria varor. Jerker Nilsson betonar att alla satsningar där Arla arbetar med annan råvara än mjölk måste ha god lönsamhet. Kooperativa företag har nämligen svårare att få in nytt riskkapital än investerarägda bolag. Det är viktigt att aldrig tära i onödan på det kollektiva kapitalet, som i Arlafallet är det kapital som inte delas ut som vinst till ägarna.

Arlas mjölkfria satsning kan bli ett tillskott i kassan och höja avräkningspriset, men också leda fel, skriver ATL:s ekonomireporter David Gustavsson.

Arlas mjölkfria satsning kan bli ett tillskott i kassan, men också leda fel, skriver ATL:s ekonomireporter David Gustavsson.