Härje Rolfsson

Rådgivaren Caroline Ivarsson har räknat på vad mjölkbönder som mest kan betala för grovfoder i kristider för att rädda vinsten på marginalen.

Sommarens torka satte stor press på många mjölkbönder. Anskaffningen av foder var ett huvudproblem som krävde stor uppfinningsrikedom, men ibland också tjocka plånböcker. På mjölkdagen i Alnarp under tisdagen presenterade rådgivaren Caroline Ivarsson beräkningar på vad som i extrema fall kan vara möjligt att betala för grovfoder och biprodukter.

– Olika mjölkproducenter har självklart olika förutsättningar, men jag har räknat på vad företagare maximalt kan betala för grovfoder på marginalen vid olika mjölkpriser, säger Caroline Ivarsson, affärsrådgivare på CI affärsrådgivning i Tomelilla.

När det är brist på foder kan man välja att agera på två sätt. Antingen ger man mindre foder till varje djur eller så slaktar man ut ett antal djur.

– Jag skulle inte rekommendera att sänka fodergivan till kon. I teorin går det åt mellan fem och sex megajoule, MJ, foder per kilo energikorrigerad mjölk, ECM. Därför har jag räknat på en foderåtgång på 5,5 MJ per kilo mjölk.

Caroline Ivarsson räknade på mjölkpriser mellan 3,0 och 4,0 kronor per kilo. Om till exempel mjölkpriset ligger på 3,5 kronor kilot och foderåtgången på marginalen är 5,5 MJ blir ett möjligt pris 0,64 kronor per MJ foder.

Det kan bli ett pris på runt 7 kronor per kilo torrsubstans, om man multiplicerar 0,64 kronor med energin i normalt vallfoder, som kan ligga på över 10 MJ. Det är extrema priser. Normalpriserna på vallfoder ligger på mellan 0,8 och 1,5 kronor per kilo torrsubstans.

– Jag menar inte att någon ska betala de extrema priserna. Men det är den nivån man kan komma upp i, för de sista kilona på marginalen, innan man förlorar på affären.

– Jag vill understryka att uträkningen gäller för de allra sista producerade litrarna mjölk. Mjölkbonden har redan betalat kostnader för byggnader, stora delar av foderkostnaden, arbetskostnader och diversekostnader.

Det går också att räkna på att istället slakta ut en ko något för tidigt för att spara foder. I Caroline Ivarssons exempel med ett mjölkpris på 3,5 kronor per kilo kan den åtgärden spara en del pengar.

– I uträkningen får man maximalt ut 17 000 kronor att köpa grovfoder för. Då hamnar det lantbrukaren maximalt kan betala för grovfodret på 0,36 kronor per MJ, säger Caroline Ivarsson.

Hon menar att den sista kon är den lönsammaste och att det är den som bidrar mest till att hålla ner fasta kostnader.

– Den omvända beräkningen leder då till att den kon kan betala mest för fodret innan den blir olönsam. Men även denna beräkning bygger på ett extremt marginaltänkande.

Caroline Ivarsson tar också upp hur mjölkföretagaren ska få fram pengar till att köpa foder i en krissituation.

Hon nämner bland annat att mjölkbonden kan få subventionerad rådgivning om foder, kan jobba med att hitta säljbara objekt, titta över vad man betalar i preliminärskatt och försöka flytta fram utbetalningar och investeringar.

– Min uppfattning är också att många banker är på det klara med att lantbrukare i krissituationer kan behöva låna till kassaflödesinsatser som till exempel foder.

Vad kan en mjölkbonde i en krissituation som mest betala för grovfodret? Det har rådgivaren Caroline Ivarsson försökt räkna på.

Caroline Ivarsson har kalkylen på hur mycket kan du betala för grovfodret och ändå tjäna pengar.

Experten: Så räknar du på grovfoderpriset

Marknad

Vad kan en mjölkbonde i en krissituation som mest betala för grovfodret? Det har rådgivaren Caroline Ivarsson försökt räkna på.