Mjölk lyfter svensk ekonomi – ny forskning ger tydliga svar

Det är forskaren och ekonomen Gunnar Lindberg vid forskningsinstitutet Nordregio som räknat på vilka effekter en ökad efterfrågan på mjölk och andra jordbruksprodukter får på den övriga ekonomin.

Resultaten visar att mjölkföretag, men även andra jordbruksföretag kan vara starka ekonomiska motorer på nationell nivå och i vissa fall på regional nivå.

Om efterfrågan på mjölk till exempel skulle öka med en miljon kronor så ökar produktionsvärdet, som är det sammanlagda värdet av varor och tjänster under en period, i hela den Svenska ekonomin med 2,6 miljoner kronor.

2,2 miljoner kronor

Genomsnittet för alla 66 näringslivssektorer ligger på 2,2 miljoner kronor. Lägger man till effekten för samtliga kategorier jordbruksföretag blir siffran 2,7 miljoner kronor.

En efterfrågeökning av samma mått på mjölk skulle också generera i storleksordningen 2,5 nya jobb i samhället, spritt över jordbrukssektorn och andra underleverantörer i flera led. Här är snittet för samtliga sektorer 1,6.

– Mjölk- och jordbruksföretag i allmänhet, använder jämförelsevis mycket inhemskt producerade råvaror och tjänster och även om importandelen ökar år från år så är den fortfarande relativt låg för jordbruket jämfört med många andra sektorer i Sverige, säger Gunnar Lindberg.

"Placerar sig högt"

– Konsekvensen blir att mjölknäringen och andra jordbruksföretag placerar sig högt vid ett antal jämförelser med andra näringar, som till exempel importerar mer insatsprodukter och dessutom interagerar med andra sektorer som även de importerar sina råvaror, fortsätter han.

Vid en regional jämförelse spretar dock resultaten mer. Många regioner är väldigt ”öppna ekonomier” med starka kopplingar utanför regionen. Multiplikatoreffekten länsvis beror framförallt på jordbrukets struktur i en region och hur mycket av insatsvarorna som produceras lokalt, både råvaror och tjänster.

– Här finns det både många företag som jordbruksföretagen kan leverera sina produkter till och företag som producerar olika insatsmedel, säger Gunnar Lindberg.

Starkt jordbrukarlän

Västra Götaland är ett exempel på ett starkt jordbrukarlän. Här sätter man animalieproduktionen som prioritet ett för att länet ska nå sina övergripande ekonomiska, ekologiska och sociala mål på landsbygden.

– Många gånger tänker vi inte på det breda perspektivet. Med det menar jag att de inte bara producerar mjölk, ett viktigt livsmedel. Lantbruken som producerar livsmedel, i detta fall pratar vi om mjölkbonden, står för framtidstro och utveckling i sin bygd, de bidrar till ett öppet landskap som vi alla får ta del av. Har vi ingen produktion, får det konsekvenser i alla delar, säger Mirja Hjers, avdelningschef på landsbygdsavdelningen, Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Höga multiplikatorer

I län som visar låg potential att stimulera produktionsvärdet i ekonomin beror det främst på att man inte har några leverantörer av insatsmedel i länen, eller att de underleverantörer som finns köper mycket av sina varor utifrån. Utöver mjölkproducenterna så har även fjäderfä och äggproduktion höga multiplikatorer, följt av andra typer av animalieproduktion. Dessa sektorer är relativt insatskrävande, både vad gäller varor, tjänster och arbetskraft.

Läs mer om mjölkföretagande i ATL nr 43 och se hur det påverkar län för län.

Så har man mätt:

Nordegio använder sig av Input - Output metoden vilken mäter hur ekonomin påverkas av en efterfrågeförändring på en bransch eller vara.

Den direkta effekten är den första förändringen som en ökad efterfrågan ger.

Den indirekta effekten mäter hur olika underleverantörer i senare led påverkas.

Den inducerade effekten mäter i sin tur hur olika underleverantörer, inklusive lantbrukarna, får mer i lön för sitt arbete och spenderar den på olika varor och tjänster.

Samtliga kategorier jordbruksföretag:

Här ingår förutom mjölkproduktion också nötkött, gris kyckling och ägg, får, spannmål, grönfoder, andra grödor, andra djur samt service.