Marcus Frennemark

Henrik Schyfferts Köttets lustar innehåller ett antal missar konstaterar ATL:s Marcus Frennemark. Bland annat något har tv-kändisen inte skaffat sig något produktionsplatsnummer...

Köttets lustar heter programmet där SVT låter köttätaren och jägaren Henrik Schyffert (på 90-talet med alter egot Glenn Killing) undersöka om han klarar av att slakta och äta upp grisar som han under en tid har haft som sällskapsdjur i sin lägenhet.

I det första programmet ingår Schyffert ett vad med sin tonårige son, som helt avstår kött. Om han inte klarar av att döda och äta djuren ska även pappa Schyffert hädanefter tacka nej till kött livet ut. Det etiska dilemmat bygger dramaturgin och tre dagar före julafton får vi se vilket öde grisarna går till mötes.

Två pigga smågrisar i 30-kilosklassen införskaffas till Stockholmslägenheten där en grisbox konstruerats av plywood och plexiglas. Ljust och fräscht. Grisarna kläs i koppel och tas med på stadspromenaden, men nekas tillträde till kaféet där hunden får sitta med till bords.

Två pigga smågrisar i 30 kilosklassen bor i en Stockholmslägenhet. Om de överlever serien får tittaren se i sista avsnittet av Köttets lustar.

På sedvanligt infotainmentmanér blandas lustifikationer med mer eller mindre väl avvägda fakta. Bo Algers från SLU får agera expertkommentator till grishållningen. LRF Ungdomens Emilia Astrenius Widerström ger inspel om hur uthålligt ett lantbruk helt utan djurhållning blir.

Visst finns det saker i programmet att stöta sig på för den lättstötte. Den redaktionella speakertexten pratar om lantbrukets djur som ”köttdjur” och om ”djuren i köttindustrin”. Visst blir lantbrukets djur kött till slut. Det är liksom själva meningen med näringen och det ska vi naturligtvis stå för. Men en ko hinner uträtta en hel del innan hon hamnar på slakteriet och för mig börjar köttindustrin på slakteriet, inte i stallet.

Det förkunnas att 13 miljoner djur äts upp i Sverige i år, enligt officiell slaktstatistik. Det är faktiskt betydligt värre än så eftersom en stor del av köttet som konsumeras i Sverige är importerat från länder med lägre krav på djurhållningen. De individerna ska väl också räknas, SVT.

Promenadgrisar. Klart nassarna ska få följa med ut på stan.

Kommande program ska enligt förhandsinformationen visa vad som händer på både gårdar och slakterier. Och det tål att visas upp. Det går inte att bygga en uthållig djurhållning på att konsumenterna inte ska se vad som försiggår på slakteriet. Men låt oss hoppas att programformatet också visar på skillnaden mellan bättre och sämre kött i Sverige och på annat håll.

Lite ängsliga är nog programmakarna för tittarreaktioner. Eftertexten avslutas med tillkännagivandet att Jordbruksverkets föreskrifter för användning av djur vid filminspelningar har följts.

Gott så, men något produktionsplatsnummer skaffade aldrig SVT till djurhållaren Henrik Schyffert. Det har ATL kollat.

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/ledare/gor-lusten-till-kottet-till-branschens-devis/"> Tord Karlssons ledare om lusten till köttet</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/danska-protester-mot-svenska-grisregler/">Danska protester mot svenska grisregler</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nya-regler-okar-bade-halsa-och-lonsamhet/">Nya grisregler ökar hälsa och lönsamhet</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/dansk-grisuppfodning-valjer-vag/">Dansk grisuppfödning väljer väg</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/hast/forlorade-mot-lansstyrelsen/">Hästägare förlorade mot länsstyrelsen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/skyddsjakt-pa-vargtik-i-sodertorn/">Skyddsjakt på vargtik i Södertörn</a>

Tre timmar tv om kött under tre torsdagar i december, vad betyder det för aptiten på julens traditionella läckerheter skinka, sylta och prinskorv?

Henrik Schyfferts ”Köttets lustar” innehåller såväl lustifikationer som mer eller mindre väl avvägda fakta. Samt ett antal mer eller mindre stora missar, anser ATL:s Marcus Frennemark.