På torsdag träffas EU:s jordbruksministrar för första gången sedan EU-kommissionens förslag presenterades. Det finns mycket att diskutera, det visar inte minst kommissionens egen konsekvensanalys.
Mindre i plånboken
Ser man enbart på effekterna av direktstöden är det bara baltstaternas lantbrukare som får högre inkomster.De flesta av EU:s bönder får mellan 6 och 1 procent mindre i plånboken. För Sveriges del handlar det om minskningar på 4 procent.De föreslagna förändringar som slår igenom mest är dels omfördelningen av stödbudgeten mellan länder och dels kraven på miljöåtgärder för att få ut en tredjedel av stödet.
Plus minus noll
I procent är det just baltstaterna som får den största ökningen i gårdsstöd som en konsekvens av omfördelningen.Lettlands gårdsstöd ökar med 50 procent och Estlands med 34. Men eftersom det handlar om relativt lite jordbruksmark i de baltiska länderna krävs det inga jätteuppoffringar av de andra länderna.De som får ge mest är Nederländerna och Belgien som förlorar 8 respektive 7 procent av sina gårdsstöd. Sverige hamnar på ett lagom plus minus noll.De obligatoriska miljöåtgärderna slår olika eftersom de kostar olika mycket att genomföra. EU-kommissionens analytiker bedömer att förgröningen kommer att kosta mer än vad den ger den enskilde bonden i pengar i samtliga medlemsländer.
Inte tillräckligt
Priserna kommer att gå upp något då den odlade marken minskar till följd av krav på träda och mer skyddszoner, men inte tillräckligt för att kompensera för minskningen i produktion.Kostnaden för förgröningen per hektar i Sverige uppskattas till 255 kronor. Medlet för EU ligger på 301 kronor.De föreslagna förändringarna får även olika effekter i olika sorters lantbruk. Utslaget över EU ser det ljusast ut för betesbaserat lantbruk medan spannmålsodlare och mjölkproducenter får det tuffare.I Sverige får spannmålsodlarna en liten inkomstökning medan mjölkproducenternas inkomster minskar med fem procent.