Sara Johansson

Intresset minskar för traditionella lantraser. På bilden: lappget, bjurholmshöna och fjällko.

Jordbruksverket betalar ut ersättningar direkt till djur­ägarna för 16 lantraser. För elva av dem har antalet ersättningsberättigade djur minskat sedan de var som flest.

Det kan låta som ett problem bara för den med ett hobby­intresse för traditionella och ovanliga husdjur, men de hotade lantrasernas betydelse är större än så.

Framtidens jordbruk kan behöva andra anpassningar än de som finns i den allt snävare avelsbas som de moderna husdjursraserna har. Lantraserna är en försäkring om att fler egenskaper finns att tillgå.

– Det är viktigt att vi har en bred genetisk variation för att kunna möta förändringar framöver, men de utgör också ett viktigt kulturarv, säger Stephanie Kindbom som jobbar med frågor kopplade till hotade lantraser på Jordbruksverket.

Samtliga stöd såg en nedgång mellan 2013 och 2014 då den försenade övergången till ett nytt stödsystem innebar att det inte gick att förnya det femåriga åtagande som krävs för att få ersättning.

Sedan dess har stöden gått upp igen, men i de flesta fall inte till de nivåer som gällde före minskningen.

Antalet djur som får ersättningar motsvarar inte nödvändigtvis antalet djur som finns, då inte alla djurägare söker stöd. Men Björn Hernquist, ordförande i Föreningen gutefåret, anser att intresset har minskat i stort, och från längre tillbaka än ATL:s siffror visar.

Han förklarar det delvis med att det i dag finns fler allmogefår med lokal anknytning och att fårengagerade i andra delar av landet därför inte är hänvisade till gutefår.

Intresset för genbanksarbetet uppfattar Björn Hernquist just nu som stabilt.

– Den oron känner vi inte ännu.

Även för fjällkor har engagemanget generellt varit vikande, enligt Ivan Eriksson, ordförande i Svensk fjällrasavel.

Medan avelsmaterialet på tjursidan är tillfredsställande börjar det bli lågt på hondjurs­sidan. Ett annat orosmoln är den pågående beredningen om krav på lösdrift.

– Då slås över halva fjällko­populationen ut, då har de slagit spiken i kistan.

Framtiden är inte lika dyster för alla lantraser. Linderödsvin med ersättning är fler än någonsin. Och då bedömer Bo Dahlgren, ordförande i Föreningen landtsvinet, att det bara är hälften av djurägarna som söker stöd. Att en växande entusiasm för självförsörjning lett till att fler unga skaffat linderödsvin bidrar till den ljusa bilden. Det betyder inte att bevarandearbetet är färdigt.

– Vi får vara vakna hela tiden, men för tillfället ser det positivt ut.

Ingen av de som ATL har talat med säger att det är mer pengar som behövs för att skydda den hotade mångfalden.

Behoven varierar, men gemensamt är att de vill ha större förståelse från myndigheter och beslutsfattare. Föreningarna får stöd för det arbete de gör, men det kräver en del krångel för att få det.

– Vi jobbar ideellt, vi kan inte ha heltidsanställda kassörer, säger Bo Dahlgren.

<h3>Lantraser som kan få stöd</h3>Får ersättning direkt från Jordbruksverket:Fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla, svensk lågland, dala pälsfår, fjällnäsfår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, Svärdsjöfår, värmlandsfår, åsenfår, gutefår, ryafår, svenskt finullsfår, gestrikefår, svensk lantrasget, göingeget, jämtget, lappget och linderödsvin. Får ersättning via lantrasföreningar:Gotlandsruss, svensk ardenner, nordsvensk brukshäst, bjurholmshöna, bohusländals svarthöna, fiftyfive flowery, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, gammalsvensk dvärghöna, svensk dvärghöna, orusthöna, skånsk blommehöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna, skånegås, ölandsgås, blekingeanka, svensk blå anka, svensk gul anka, svensk myskanka, gotlandskanin, melleruds­kanin, svensk pälskanin och nordiskt bi.

Klimatförändringarna och hårdavlade produktionsdjur gör behovet av levande genbanker större än någonsin. Samtidigt kommer signaler om att hotet mot traditionella lantraser ökar.

Genbankerna och kulturarvet hotas av trenden.

Minskat intresse för lantraser – genbanker hotas

Politik

Intresset för traditionella lantraser minskar samtidigt som behovet av levande genbanker ökar.