Fredrik Loberg

Strax före jul förra året höjde regeringen ambitionsnivån. Den nya målsättningen är att alla i Sverige 2025 ska ha tillgång till bredband i hemmet och på arbetet.

Flera olika lösningar kommer krävas om alla ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025.

– Mindre projekt som får avslag nu kan få stöd om några år, säger bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson.

–  Under den här mandat­perioden satsar vi betydligt mer pengar än tidigare för att närma oss målet, säger Peter Eriksson.

–  Vi hoppas att satsningen kommer att fullföljas med mer pengar i kommande regeringsbudgetar fram till år 2025. Det är en förutsättning.

Även om stödet till bredband i glesbygd ökat får cirka 40 procent av ansökningarna avslag eftersom pengarna inte räcker. Peter Eriksson är medveten om att många mind­re projekt med exempelvis 30–100 hushåll får nej medan projekt med 100–150 hushåll får ja.

–  Det kommer sig av att man från Näringsdepartementets sida tidigare gav Post- och tele­styrelsen i uppdrag att undersöka hur effektivt man använder pengarna, säger han.

Bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson.

Ann-Sofie Fahlgren från PTS, som gav råd till Jordbruks­verket när urvalskriterierna arbetades fram, tycker att det är naturligt att större projekt prio­riteras just nu.

–  Under den förra programperioden var det i stor utsträckning lokala initiativ som såg till att det blev bredband överhuvudtaget.

–  Det förekom väldigt små projekt, med bara ett fåtal hushåll, som då sökte och fick stöd. Men det är nödvändigtvis inte det bästa sättet att utnyttja resurserna. Det kan vara bättre att ha något större bredbandsområden.

–  Det finns också ett större intresse än tidigare från marknaden för att medverka i de lite större projekten eftersom utbyggnaden varit kraftfull och många delar av landet nu har fått bredband, säger Ann-Sofie Fahlgren.

Bostads- och digitaliseringsministern tycker inte att aktörerna bakom mindre bredbandsprojekt ska ge upp, trots att de fått nej.

–  Förhoppningsvis kommer även mindre bredbands­projekt att få stöd före 2025, säger han.

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svarare-for-byar-att-ta-del-av-bredbandspengar/">Även om mindre projekt i dag missgynnas</a> är det inte säkert att stödreglerna kommer att ändras efter 2020, förklarar Håkan Hylén på Jordbruksverket.

–  Vi vet ingenting om vad som kommer att hända från 2021 och framåt.

Men enligt regeringens nya bredbandsstrategi ska 98 procent av befolkningen 2025 ha tillgång till fiberbredband på 1 Gbit per sekund.

Målsättningen är att 1,9 procent av invånarna ska ha minst 100 Mbit per sekund. Den tiondels procent av befolkningen som återstår kan inte räkna med snabbare uppkoppling än 30 Mbit per sekund, enligt bostads- och digitaliseringsministern.

–  Det gäller sådana avlägsna platser som där jag själv bor, i den norra delen av Sverige. Men 30 Mbit är inte så väldigt dåligt heller, tycker Peter Eriksson.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svarare-for-byar-att-ta-del-av-bredbandspengar/">LRF riktar skarp kritik – svårare för byar att ta del av bredbandspengar</a>

Han menar att staten, men också länsstyrelser och kommuner, har en allt viktigare roll att spela när det gäller bredband.

Därför finns numera bredbandskoordinatorer i varje län.

–  I fler och fler kommuner och områden gör man stora upphandlingar eller överenskommelser med olika bredbandsaktörer, där man får med alla hushåll i ett visst område, säger Peter Eriksson.

–  I till exempel Helsingborg och i Mörbylånga tas sådana initiativ.

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/byarna-gick-samman-och-lyckades-fa-stodet/">Byarna gick samman - och lyckades få stödet </a>

Skogs- och lantbrukare i de minsta byarna missgynnas i kampen om ekonomiskt stöd till bredband, har ATL tidigare rapporterat. Nu svarar bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson.

Bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson om att skogs- och lantbrukare i de minsta byarna missgynnas i kampen om ekonomiskt stöd till bredband.