Ellinor Eke-Göransson

Kompostbädden anlagdes för ungefär fem år sedan när maskinhallen skulle byggas om till stall.

På Millingetorp utanför Kisa i Östergötland bedrivs ekologisk mjölkproduktion med totalt 250 kor varav 120 mjölkkor. Alla djur går i kall lösdrift i samma byggnad och förutom kalvarna står 200 kor på kompostbädden som etablerades för drygt fem år sedan.

– Våra djur skulle aldrig kunna stå på något annat nu när de vant sig vid ett så mjukt underlag, säger Magnus Ericsson som driver Millingetorp.

Bädden är anlagd i mitten av byggnaden som är 30x120 meter. Ladugården är öppen på långsidorna och utanför finns skrapgångar som är sex meter breda med foderkrubbor. Gården har två nya mjölkrobotar från De Laval som står i ett isolerat hus i mitten av byggnaden.

– Idén kom till när jag hade en dansk ladugårdsbyggare på besök som nämnde kompoststall, säger Magnus Ericsson och fortsätter:

– Det som lockade var djurvälfärden. Får korna ligga i en mjuk bädd håller de längre och blir äldre - vilket ger mer mjölk i slutändan, säger han.

Om det produceras mer mjölk har man ännu inte lyckats mäta, men att kokomforten har blivit högre märks tydligt.

– Förr hade våra kor ont i benen och kunde ha skador på hasorna, men inte nu längre. Vi verkar två gånger om året och djuren har aldrig haft finare klövar säger vår klövavverkare, berättar Magnus Ericsson.

Patric Vernersson är ladugårdsförman och han bekräftar att djuren verkar trivas bättre i kompoststallet.

– Jag tycker att djuren är lugnare, de behöver inte stöta på varandra och bråka så mycket, säger han och fortsätter:

– Underlaget ger även ett bra stöd för benen när korna är glada och hoppar runt.

Bädden kultiveras en eller två gånger om dagen.

På Millingetorp varierar storleken på korna en del.

– Liggbåsen kan bli för stora eller för små men nu är storleken på djuren inte längre något problem, menar Patric Vernersson.

Han berättar också att skötseln av stallet går snabbare nu än vad det gjort tidigare.

– Har man en stor grupp med djur går det mycket snabbare. Vi behöver inte mocka eller dra in strö, vi kultiverar en eller två gånger om dagen med traktorn, vilket är smidigt.

Bädden är cirka 80 centimeter djup och håller värmen till ungefär 50 grader, beroende på årstid. Det ligger även luftkanaler under bädden för att kunna blåsa in syre.

– I januari brukar vi tillsätta kutterspån då det avdunstar väldigt dåligt. Resten av året brinner det på ordentligt, berättar Magnus Ericsson.

– Det är viktigt att ha rätt antal djur, har man fler hinner det inte avdunsta ordentligt, poängterar Patric Vernersson.

Ladugården är öppen på långsidorna och utanför finns skrapgångar som är sex meter breda med foderkrubbor.

Bädden bestod till en början av spån, kutterspån och flis, men har senare även kompletterats med skogsflis.

En stor fördel på Millingetorp är att det endast 300 meter bort finns ett sågverk och tillgång till nytt underlag - vilket underlättar jobbet och samtidigt är bra för miljön.

Magnus Ericsson känner bara till två andra gårdar i landet som använder sig av kompostbäddar. Både rådgivare och lantbrukare kommer från alla håll i Sverige och andra länder för att besöka stallet i Östergötland.

– Vi har totalt haft omkring 200 besökare varav 35 från Europa som är väldigt intresserade av att skaffa kompoststall.

Skulle ni rekommendera andra att anlägga kompostbäddar?

– Ja, vi har inte ångrat oss. Men man borde komma hit och titta först, det förutsätter att man är duktig på att hålla i gång bäddarna, säger han och fortsätter:

– Det går ju alltid att bygga om till liggbås men det är inget jag har funderat på. Jag tror att korna är lyckligare här.

Djuren upplevs som lugnare då de har lite större yta och kan undvika att stöta in i varandra.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/radgivare-tror-pa-kompoststall-kan-minska-arbetsbordan/">Rådgivare tror på kompoststall – kan minska arbetsbördan</a>

<h3>Fakta: Kompoststall </h3>Växa har listat fördelar och nackdelar med kompoststall. Så här svarade Magnus Ericsson och Patric Vernersson på Millingetorp på påståendena. + Högre ko-komfort – Ja, det stämmer.+ Ökad mjölkproduktion– Svårt att säga redan nu, men danskar vi pratat med som forskat på ämnet menar att produktionen ökar. + Mer maskinjobb– Det är mindre jobb för hand så det stämmer bra.+ Renare djur – Ja, så länge bädden fungerar är djuren renare, vi har långhåriga kvigor som inte heller är smutsiga.+ Mindre inredning– Det ger färre stressade djur och mindre slitage på byggnaden. Man behöver inte heller byta inredning efter en viss tid.+ Färre liggskav och skador– Det är framför allt klövhälsan som blir bättre, men vi ser även färre skador på djuren.+ Färre flugor – Vi trodde det skulle bli mer, men det är tvärtom eftersom vi kultiverar och rör runt bädden.- Större yta per ko– Djuren har lite större yta per ko nu än innan, vi räknar med 12 kvm per mjölkko i liggyta, utan skrapgång - men det finns plats för fler djur än vad vi har i dagsläget.- Krävs byggnad utan isolering – Ja, det krävs ett stort luftflöde för att få upp ångorna.- Svårt att hålla torrt – Det är i januari som det kan vara svårt, men resten av året fungerar det bra.

Patric Vernersson och Magnus Ericsson på Millingetorp.

<h3>Fakta Millingetorp:</h3>Produktion: Ekologisk mjölkproduktion.Antal djur: Totalt 250 varav 120 mjölkkor.Areal: 300 hektar inklusive samarbeten, 150 hektar naturbete.Robotar: Två mjölkrobotar från De Laval men finns kapacitet för två till.

Magnus Ericsson, mjölkproducent på Millingetorp, satsade på kompoststall när maskinhallen skulle byggas om till ladugård - något han inte ångrat en sekund.