facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Milkos fall trist men oundvikligt

Milko vill fusionera med Arla. Det är säkert ett oundvikligt steg. Till sist går det inte att fortsätta att driva en mejeriförening som befinner sig i en nedåtgående spiral.

När allt fler leverantörer slutar, invägningen minskar, avräkningspriset sänks, överkapaciteten i anläggningarna blir allt större, då sprider sig missmodet och medlemsflykt hotar.

Den nedåtgående spiralen slutade för Milkos del hos Arla. Arla har expansionsplaner inte bara utomlands utan också i Sverige. Med Milko stiger Arlas marknadsandel i mejeridiskarna från 50 procent till 60.

Men är det en guldklimp som Arla tar över? Knappast. Milkos senaste utveckling och ekonomiska resultat talar emot.

”Milkoland” är ett stort geografiskt område med glest mellan mjölkgårdarna. Det gör det dyrt att hämta mjölken. Men Arlas planer kräver mer mjölk, 150 miljoner kilo till 2015, och därför var det välkommet för Arla när Milko hörde av sig förra månaden.

Milko var särskilt noga med att få Arla att garantera att emot alla Milkoleverantörer, vilket Arla också lovar att göra, och det talas med ganska stora ord om att fusionen säkrar mjölkproduktionen i hela området.

Men det är svårt att tro att affären innebär att den nedåtgående trenden plötsligt skulle upphöra. Det är 100 mil mellan den nordligaste och den sydligaste Milkoleverantören. Det ändras inte genom fusionen.

Milko kämpade länge. Kostnader har kapats, bland annat har två mejerier stängts. Föreningen ska ha en eloge för att den förstärkte – eller skapade? – trenden mot det lokalproducerade.

Mjölkhandslaget, en uppgörelse med handeln om en prishöjning som går direkt till bonden, var också en bedrift, men tyvärr utan långsiktig verkan.

Att kapa kostnader räcker dock inte, pengar måste också flyta in. Milko lyckades inte att försvara sig i den nya marknadssituationen med nationell konkurrens mellan mejeriföreningarna, och där importerade mejeriprodukter lanseras allt snabbare. Dessutom minskar befolkningen i Milkoland.

Antalet föreningar minskar. Lantbrukskooperationens till synes obevekliga utveckling mot ettföretaget, en förening för hela landet, har ännu en gång rönt en framgång. Det är trist, men i Milkos fall sannolikt oundvikligt.