Malin Eborn

Sockerbetor är ett nytt inslag på Skabernäs och ett första steg att få in fler grödor i den tidigare fyraåriga, spannmålsdominerade växtföljden.

Längs med infarten till Nygården där godskontoret för Skabernäs är placerad i södra Skåne, växer sockerbetor som snart ska tas upp. Ett tydligt tecken på att något nytt har hänt för på de arealer som brukats i handelsbolaget har det inte odlats sockerbetor på många år.

– Det har varit en väldigt enkel fyraårig växtföljd, huvudsakligen med raps, vete, vårkorn och vete. Det ska vi nu prova att göra om, säger Mathias Knudsen.

Den ensidiga växtföljden har kunnat hålla nere kostnaderna i odlingen men har också haft sina baksidor. Att raps återkommit var fjärde år har lett till att klumprotsjuka blivit ett problem i odlingen och att resistenta sorter måste odlas. I samtliga fält finns även kransmögel, också den en allvarlig växtföljdssjukdom som kan orsaka stora skördeförluster på oljeväxter.

Mathias Knudsen lyckas frigöra lite tid mitt i det intensiva höstbruket i slutet på oktober. Förutom betupptagning ska den sista rapsen sprutas mot gräsogräs och bladlöss bekämpas i höstvete. När Lantmannen kommer på besök har strömmen tillfälligt gått, datorn släckts på godskontoret, och Matthias Knudsen serverar snabbkaffe i avsaknad på fungerande kaffekokare.

– Någon har troligen grävt av en kabel. Det händer här ibland men som tur är inte så ofta, säger han.

Mathias Knudsen har jobbat med lantbruk på Nya Zeeland men längtade tillbaka till Norden där mycket mer kultur och historia finns på gårdarna.

När höstbruket lugnat ner sig ska Mathias Knudsen ägna sig åt vinterns stora uppgift, att planera upp en sexårig växtföljd på de 2850 hektaren som brukas i handelsbolaget. En utmaning, inte minst med tanke på att jordarterna skiljer sig väldigt mycket på den brukade arealen, med styv jord på Börringe, väldigt lätt jord på Skabersjö och blandade jordarter på Näsby gård. Det gäller att också tork- och lagringskapacitet räcker till samt att logistiken fungerar på och mellan de stora egendomarna.

Det var för lite drygt ett år sedan en dansk headhunter ringde upp och frågade om han var intresserad av tjänsten. Då var han driftsledare på det anrika danska godset Krenkerup, på ön Lolland, södra Själland, och trivdes bra. Men erbjudandet om att bli VD för Skabernäs gick inte att motstå.

– Det här är ett drömjobb. Det kan inte bli bättre än så här, säger han.

Ett drömjobb – det kallar Mathias Knudsen arbetet som VD för Skabernäs.

Så i oktober förra året tillträdde han på tjänsten och flyttade tillsammans med sin flickvän in i huset på Nygården alldeles intill godskontoret.

Visserligen hade höstbruket varit mycket besvärligt men att det skulle bli den torraste säsongen i mannaminne kunde ingen ana.

– Det har egentligen varit en katastrof och en mycket tuff säsong att börja med, säger han.

Normalt torkas och lagras 18 000 ton spannmål och raps in på Skabernäs två spannmålsanläggningar. I år gick det bara att skörda hälften, vilket leder till miljoner kronor i intäktstapp.

Normalt torkas och lagras all spannmål och raps, ungefär 18 000 ton, in på Skabernäs två spannmålsanläggningar. Men på grund av torkan låg den totala skörden bara på runt 9 000 ton i år.

Skabernäs startades 2006 av Skabersjö och Näsbyholm gods med syfte att skapa stordriftsfördelar inom jordbruksdriften. Börringe Kloster blev partner 2011 och år 2015 anslöt även Havgård som partner. Skabernäs är ett handelsbolag som sköter växtodlingen på arealen som ingår. Går Skabernäs med vinst betalas det ut till ägarna, och blir det förlust, som i år, får ägare och samarbetspartner betala förlusten.

Samtidigt görs naturliga kostnadsbesparingar till följd av torkan. Under hösten har personalen inga övertidstimmar om det inte är godkänt av ledningen. Även kalium- och fosforgivor dras ner med cirka 50 procent till nästa år främst för att spara pengar men också med tanke på att det finns näring kvar i jorden eftersom årets skördar var så låga. Ytterligare en besparing är att kalkning bara kommer ske till sockerbetorna 2019.

Planerade maskininvesteringar skjuts upp. Undantaget är en förändring i traktorkapaciteten, där de tidigare har haft två bandtraktorer och två hjultraktorer. Bandtraktorn Case Quadtrack 600 byts ut mot en John Deere 8400.

– Vi har inte behov av en så stor traktor, vi kan klara oss med en mindre traktor till halva priset, säger han.

Sedan ska en extra traktor också köpas in för att köra mindre saker på gårdsplanen.

”Det har egentligen varit en katastrof och en mycket tuff säsong att börja med”, säger Mathias Knudsen om sommarens torka.

Efter ett år på posten rör Mathias Knudsen också om bland personalen. Skabernäs har sedan 2011, när Börringe Kloster kom med, haft två driftsledare men detta skärs nu ner till en. I stället för att halva personalstyrkan samlas på Skabersjö och halva på Näsby, 2,5 mil bort, ska alla samlas på Börringe, som ligger i mitten av enheterna. Här ska också maskinpark finnas samlad. Detta ska spara arbetstid eftersom personal tidigare kunde starta dagen mellan att åka mellan Skabersjö och Näsby.

– Där kunde det gå en timme i ren transport så det ska vi skära ner på, säger han.

När han började på Skabernäs i oktober förra året låg medelåldern på 25 år vilket var i yngsta laget, menar han. Sedan dess har två anställda över 50 år rekryterats när yngre medarbetare slutat.

– Nu har vi en bättre mix av gamla och unga. I lantbruket handlar mycket om erfarenhet. Även om man är väldigt duktig så lär man sig inte allt på fem år, säger han.

Men det finns också positiva saker med att vara ung. Själv ser han stora fördelar med att till exempel inte ha hunnit skaffa barn i sin nya roll som VD. Han har kunnat lägga mycket tid och kraft på att sätta sig in i verksamheten. En normal arbetsvecka har han jobbat runt 60 timmar och under högsäsong ännu mer.

– Det sker så klart på en bekostnad av familjen. Min flickvän ser mig inte så mycket men tanken är inte att det ska fortsätta så här framöver, säger han.

Skabernäs har brukats plöjningsfritt i över tio år. Men nu ändrar Mathias Knudsen på detta.

Mathias Knudsen kommer från en mindre gård som såldes när han var tio år. Lantbruksintresset höll däremot i sig och han utbildade sig till agrarekonom, motsvarigheten till lantmästare i Sverige. Efter utbildningen har han jobbat på flera danska gårdar och har också hunnit med drygt ett år på Nya Zeeland, där han jobbade med lantbruk i kombination med ytterligare en livsdröm, att vara jaktguide i bergen. Här handlade om att spåra tahr, (bergsget), och gems (antilop) till kunderna. Men han längtade tillbaka till lantbruket i Danmark.

– Det finns så mycket kultur förbundet med lantbruket i Danmark och Sverige. Så är det inte på Nya Zeeland, eftersom det är ett relativt ungt land.

<h3>Driftsledare på Krenkerups gods</h3>

Krenkerups gods, där han sedan blev driftsledare, har gått i samma familj i 650 år. Här bedrivs växtodling på 1850 hektar med en växtföljd på upp till tio grödor, varav fyra är olika gräsfröodlingar.

– Det går att tjäna pengar på att odla gräsfrö om man är bra på det. Inspektoren på Krankerup är väldigt duktig och lärde mig väldigt mycket om hantverket, säger han.

På Skabersnäs odlas för närvarande rödsvingel vilket, enligt Mathias Knudsen, är den lönsammaste grödan.

Från och med nästa säsong går Skabernäs ner något i brukad areal. Bland annat tas 120 hektar som tillhör Börringe kloster tillfälligt ur bruk eftersom täckdikningen fungerat dåligt och viltskadorna var mycket stora. Men planen är att denna areal ska tillbaka när täckdikningen är underhållen.

Arbetsveckan blir inte sällan runt 60 timmar.

Skabernäs har sedan samarbetet inleddes brukats plöjningsfritt. Men nu blir det också ändring på detta. Mellan 200 till 400 hektar kommer plöjas om året framför allt innan gräsfrö och sockerbetor. En viktig anledning är att få bukt med gräsogräs. På de väldigt styva lerorna ska direktsådd börja användas i kombination med mellangrödor. Redan nu görs försök med några olika varianter.

– Med upp till 60 procent ler på vissa ställen är det fördel att få mer humus i jorden så att den blir lättare att jobba med i framtiden, säger han.

Mathias Knudsen har mycket visioner och gott om tid att förverkliga dem om han själv får bestämma:

– Det här är ett jobb man kan ha i 30 år om allt går väl. Det kommer hela tiden nya säsonger och nya utmaningar, säger han.

Detta är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.225107290.1591004959.1546616944-513276141.1540997859">klicka här</a>.

<h3>Mathias Knudsen</h3>Ålder: 31 årGör: VD på Skabernäs HB. Bakgrund: Utbildad agrarekonom (den danska motsvarigheten till lantmästare). Har jobbat på flera gårdar i Danmark samt på Nya Zeeland. Senast var han driftsledare på Krenkerups Gods i Danmark. Bor: På Näsby gård utanför Skurup i södra Skåne. Fritid: Springa och cykla. Jakt är också ett stort intresse. <h3>5 SNABBA </h3>1. Hur har sommarens torka påverkat Skabernäs spannmålsodling?– Det har varit ett katastrofår. Det är en förlust på cirka 50 procent av skörden på spannmål och raps. 2. Hur påverkar det årets resultat?– Vi vet ännu inte hur hårt det slår. Men det saknas i alla fall ett tvåsiffrigt miljonbelopp i rena intäkter. 3. Hur ser det ut inför nästa säsong? – Det ser väldigt, väldigt fint ut! All höstspannmål har kommit upp riktigt bra och rapsen ser också bra ut. 4. Vad ser du som din viktigaste uppgift som VD? Spara kostnader, få så höga skördar så möjligt och hålla personal med rätt kompetens. 5. Vad ser du för skillnad mellan danskt och svensk växtodling?– Vi får använda mer gödsel här i Sverige och det skiljer lite mellan vilket växtskyddsmedel som är tillåtna. Men annars är det inte några stora skillnader.

Mathias Knudsen är 31 år och VD för en av Sveriges största växtodlingsenheter, Skabernäs. Efter ett år på posten river han upp och gör nytt, berättar han i en intervju med tidningen Lantmannen.

Tuff start för Skabernäs nya VD Mathias Knudsen: ”Det har varit en katastrof.”