Som en del i arbetet för en giftfri vardag, med mål att bland annat minska riskerna för att kemikalierester hamnar i våra livsmedel, vill regeringen införa nya regler som begränsar användandet av kemiska växtskyddsmedel före skörd.
Miljöministern: ”Risk för ökad livsmedelsimport”
Karolina Skog är medveten om risken för ökad livsmedelsimport med hårdare regler för växtskyddsmedel.
— Skillnaden för de svenska tillämparna blir väldigt liten. Jag skulle vilja se detta som ett vaccin för framtiden, säger miljöminister Karolin Skog från Miljöpartiet, till ATL.
— Det vi gör nu är att vi bekräftar de metoder som svenska lantbrukare redan använder sig av.
Karolina Skog tar som exempel glysofat som används för nedvissning och ogräsbekämpning där svenska lantbrukare redan använder alternativ.
— Vi försäkrar oss om att man inte kan återgå till att använda kemiska medel före skörd, säger Karolina Skog.
Sverige exporterar problemen
Det har diskuterats om att Sverige med de nya reglerna exporterar problemen. Exempelvis att besluten om att inte få växtskyddsbehandla lök med Stomp eller groddbehandla potatisen leder till att den svenska konsumenten ändå äter dessa produkter, fast importerade.
Vilket i sin tur skulle kunna leda till att produktionen och arbetstillfällen flyttas utomlands.
Miljöminister Karolina Skog är medveten om de farhågorna.
— Det är klart att det finns en sådan risk att regleringen skulle kunna innebära en ökad livsmedelsimport. Men det är inte regeringens intention, säger hon.
Viktigt att välja svenskt
Hon ser det som en balansgång, men hennes bild är att en av svensk livsmedelsproduktions styrkor är förtroendet för de svenska producenterna vad gäller odlingsmetoder, djurhållning och en hållbar produktion, vilket leder till att det, för konsumenten, är viktigt att välja svenskt.
— Svensk kvalité är en tradition som vi ska bygga vidare på.
Kritikerna menar att risken för resistens ökar med färre preparat att välja bland?
— Den risken har inte funnits med i det beslutsunderlag som jag har tagit del av, säger Karolina Skog.
Extra miljoner
ATL har tidigare berättat att regeringen anslår 13 miljoner kronor extra nästa år och 14 miljoner från och med 2018, för att ge Kemikalieinspektionen möjlighet att komma till rätta med de långa handläggningstiderna för prövning av växtskyddsmedel.
— Kemikalieinspektionen har haft problem med långa handläggningstider vilket lett till stor frustration bland bönderna och det har jag förståelse för, säger Karolina Skog.
Enligt den gällande EU-förordningen ska prövningen i normalfallet vara klar inom tolv månader, med en möjlig förlängning på sex månader.
Vid utgången av 2015 hade Kemikalieinspektionen över 200 ärenden som var minst två år gamla. De äldsta var från 2003.
Tre månader
Förslaget om nya regler för kemiska växtskyddsmedel anmäls nu till EU-kommissionen, som har tre månader på sig att komma med synpunkter.
När de nya reglerna väl träder i kraft kommer användandet bara att tillåtas om Kemikalieinspektionen har godkänt växtskyddsmedlet och Jordbruksverket har gett dispens.