Kristin Karlsson

Soptippsbranden i Kagghamra syns fortfarande på långt håll, snart två månader efter att den bröt ut.

Sedan mitten av januari har räddningstjänsten försökt släcka <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sopbrand-drabbar-markagaren-ett-skurkstreck/">branden i soptippen vid Kagghamra hamn</a>, som pågått sedan innan jul.

– När det blev riktigt kallt ändrades vindriktningen så att den oftare kommer från norr. Det passar mig perfekt för då slipper jag brandröken. Innan var det ett rent helvete, då blåste röken hit hela tiden, säger Robert Pettersson.

Robert Pettersson har svårt att förstå att soptippen, som egentligen skulle vara en mellanlagringsplats där byggsopor skulle sorteras och sedan skickas iväg till återvinning, godkändes i första läget och att kommunen sedan inte tycks ha gjort den tillsyn som krävs.

När det är som värst kan han inte se vägen som går några hundra meter nedanför gården.

– Jag vet inte vilka miljögifter jag andas in och hur länge de stannar i kroppen men i morgon ska jag i alla fall hämta en luftrenare till huset. Kommunen betalar, säger Robert Pettersson och kastar i väg en pinne åt sin hund Smilla som inte vill stå still i kylan.

I samband med det första mätresultatet av luften meddelade Botkyrka kommun att den lägger 3 miljoner kronor på luftrenare åt de invånare som bor inom tre kilometer från branden.

– Men korna i lagården får ingen luftrenare och jag har ingen aning om vad det är för farlig skit som faller ned på deras bete. Helt ärligt vet jag inte om jag vågar släppa korna på bete till våren.

Varken kommunen eller länsstyrelsen har hört av sig till Robert Pettersson om vad som gäller för honom som livsmedelsproducent med tanke på de miljöfarliga ämnen som finns i brandröken och som riskerar att läcka ut till vatten och mark.

En granne till Robert Pettersson har bin och är orolig för att de inte kommer överleva den jobbiga brandröken. ”Om bina dör är det en stor förlust. De är helt avgörande för pollineringen”, säger Robert Pettersson.

– Jag har inte gjort någonting för att soporna skulle släpas hit och känner mig inte ansvarig. Det är inte jag som godkänt eller tjänat pengar på den här miljöfarliga verksamheten, säger han.

Även stallägaren René Flück, som bor strax söder om branden, vill veta om det är säkert att släppa hästarna på bete.

– Jag tycker att kommunen kontinuerligt borde testa både vatten och marken för dioxiner och miljögifter så vi vet vad som finns kvar efter branden, säger han.

René Flück driver en ridanläggning strax söder om branden. Även han känner oro inför att släppa ut hästarna på bete.

Robert Pettersson funderar högt och jämför branden med Tjernobylolyckan på 1980-talet och det radioaktiva nedfall som då blåste in över landet.

– Det fanns ju kvar i svamparna 20 år senare. Konsekvenserna av den här branden har vi ingen aning om just nu. Miljögifterna lever säkert kvar länge men vad ska jag göra åt det? Jag måste köra på som vanligt.

Robert Pettersson växte upp på gården som funnits i hans släkt i sju generationer.

– Jag kan inte bara packa ihop och flytta. Eller sluta sälja mjölk och lägga ned verksamheten bara för att det kanske har fallit ned miljögifter i betet. Vi vet ju ingenting om konsekvenserna men det är i alla fall inte jag som ska bekosta några provtagningar om sådana behövs.

Att Robert Pettersson tycker att det är kommunen som bör hållas ansvarig råder det inga tvivel om.

– Kommunen har bara sett på medan soptippen spyr ut rök och miljögifter. Min trekammarbrunn dömde de ut för att de var oroliga för att den skulle läcka till Kagghamraån men en soptipp på 100 000 ton låter de bara brinna. Kommunen borde skämmas.

<h3>FAKTA: Brink gård</h3>Drivs av: Robert Pettersson.Areal: 65 hektar där det odlas vall, korn och vete.Djur: 25 kor. Mjölken säljs till Arla. <h3>FAKTA: Branden</h3>Soptippen i Kagghamra började brinna redan i november förra året, men släcktes och sedan började den brinna igen den 23e december. Soptippen omfattar ungefär en hektar och brandförsvaret uppskattar att det rör sig om 100 000 ton avfall, vilket är 90 000 ton mer än vad platsen är godkänd för. 2016 slog mark- och miljödomstolen fast länsstyrelsens beslut att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sopberget-skulle-forslas-bort-vaxte-tiofaldigt/">soptippen skulle bort, men i stället växte den</a>.Släckningsarbetet pågår fortfarande. Efter mätningar av luften har kommunen fattat beslut om anslag om totalt tre miljoner kronor för luftrenare för boende inom tre kilometer från branden.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sopbrand-drabbar-markagaren-ett-skurkstreck/">Sopbrand drabbar markägare: ”Har blivit utsatt för ett skurkstreck”</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sopberget-skulle-forslas-bort-vaxte-tiofaldigt/">Sopberget skulle forslas bort – växte tiofaldigt</a>

Ett stenkast från väg 225, på gränsen mellan Botkyrka och Nynäshamns kommuner, stiger en rökpelare upp i den kalla februariluften. En kilometer därifrån har Robert Pettersson precis kommit in från mjölkningen.

Miljögifter i betet oroar djurägare nära sopbranden i Kagghamra.

Lantbrukare: ”Kommunen borde skämmas”

Djurhållning

Lantbrukaren Robert Pettersson driver mjölkproduktion en kilometer från den brinnande soptippen.