Birgitta Sennerdal

Efter Änok-domen 2015 får skogsägare med fjällnära skog oftare avslag på sina ansökningar om avverkning. Arkivbild.

<p>Alla anade nog inte hur stor betydelse <a href="https://www.atl.nu/skog/markagare-i-anok-far-inte-avverka/">Änok-domen från 2015</a> skulle få, och att uppmärksamheten kring fallet var en västanfläkt av det intresse som på senare år väckts för äganderätt, brukanderätt samt skyddsvärd skog. Debatten om skogen har fått stor spridning och förs överallt och i ett allt högre tonläge.</p>

<p>Efter Änok-domen får skogsägare med fjällnära skog oftare avslag på sina ansökningar om avverkning. Sedan Skogsstyrelsen stoppat arbetet med ersättning har det blivit vedertaget att skogsägarna måste stämma staten för att frågan om kompensation över huvud taget ska komma på bordet. De domar som kommer den 17 januari blir de första som tar upp ersättningsfrågan, och behandlar förutom Hanna och Albin Holmbergs fall också flera mål som drivs av Västerbottens allmänningsskogar. </p>

<p>Totalt handlar det om flera hundra hektar skog till ett värde av 18 miljoner kronor.</p>

<h3>Ersättningsfrågan måste klargöras</h3>

<p>Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet, som är den myndighet som företräder staten i de aktuella målen, hävdar att det handlar om en juridisk snårskog som måste redas ut. Änok-domen kom med något nytt, men sade samtidigt ingenting om ersättningsfrågan.</p>

<p>– Vi har inte klarat av att sortera i den lagstiftning vi har och måste ha en prövning i domstol. Vi måste skapa praxis, säger Hasse Bengtsson som är ansvarig för Skogsstyrelsens interna utredning kring ersättningsfrågan. </p>

Hasse Bengtsson, som är ansvarig för Skogsstyrelsens interna utredning kring ersättningsfrågan, menar att en domstolsprövning behövs.

<p>Myndigheten vill också ha ett klargörande av regeringen om hur stora arealer som ska ges formellt skydd ovan gränsen för fjällnära skog samt att lagen ska ses över och förtydligas. Framför allt måste ersättningsfrågan klargöras.</p>

<p>Anders Pettersson, förvaltare för Västerbottens allmänningsskogar, tycker dock att hela frågan handlar om pengar. </p>

<p>– Det är ingen juridisk fråga, det är ekonomiska drivkrafter bakom detta. Staten vill använda pengarna till annat och gratisspara den fjällnära skogen, säger han. </p>

<p>Statens argumentation i målen i Umeå tingsrätt handlar mycket om huruvida det är pågående markanvändning i den aktuella skogen. Det finns mycket skog i Sverige där det varit relativt lite aktivitet under de senaste åren och därför kan det få stora konsekvenser för landets skogsägare om staten vinner målet.</p>

Anders Pettersson, förvaltare för Västerbottens allmänningsskogar och Magnus Norberg som är jurist på LRF Konsult och driver målen om fjällnära skog.

<p>Magnus Norberg som är jurist på LRF Konsult driver målen om fjällnära skog och han säger att de rör grundläggande principer; vad staten får göra i förhållande till enskildas egendom. LRF:s engagemang i frågan har sin bakgrund i detta.</p>

<p>– Det är en viktig äganderättslig princip och det måste vara en trygg investering att köpa skog. Staten har letat efter olika typer av argument för att slippa ersätta, pågående markanvändning är det man använder just nu, säger Gunnar Lindén som är ansvarig för naturvårdsfrågor hos LRF Skogsägarna.</p>

<h3>Skog värd miljarder</h3><p>• Mycket av den fjällnära skogen i Sverige är redan skyddad, formellt eller frivilligt. En hel del av skogen ligger så långt bort från vägar och industri att den inte är lönsam att avverka. </p><p>• Det finns ingen exakt siffra på hur mycket av den fjällnära skogen som är aktuell för praktiskt skogsbruk, men när ATL ber Anders Pettersson på Västerbottens allmänningsskogar om en grov bedömning uppskattar han att ungefär 20 procent är aktuell för praktiskt skogsbruk. Cirka hälften av denna areal är planterade skogar. Det innebär att diskussionen om skyddsvärd fjällnära skog egentligen bara handlar om cirka 100 000 hektar. I pengar handlar det dock om stora summor. Om man räknar med att hela denna areal har samma värde som skogen som behandlas i målen i Umeå tingsrätt betyder det nästan 5 miljarder kronor.</p><p>• En annan jämförelse kan göras med den skogsfastighet på 7 000 hektar som Holmen sålde i Jämtland förra året för 100 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,4 miljarder för 100 000 hektar.</p>

<p>LRF och skogsägare hävdar hot mot äganderätten. Myndigheter anser att de brottas med otydliga lagar. Ett är dock säkert – det handlar om miljardbelopp när fjällnära skog ska sparas för den biologiska mångfalden.</p>

Nu avgörs domen om fjällnära skog – 3 250 skogsägare påverkas.