Ulf Aronsson

Avverkningen måste minska med minst 20 miljoner kubikmeter per år om miljömålet Levande Skogar ska kunna nås, enligt en ny rapport.

En ny rapport från ESO, expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som sorterar under Finansdepartementet, har granskat hur miljömålet Levande Skogar ska kunna nås på det mest kostnadseffektiva sättet.

Redan 1997 slog miljövårdsberedningen fast att 8-16 procent av skogsmarken behövde sättas av som reservat för att miljömålet ska kunna nås. Men bara reservatsavsättningarna räcker inte, totalt behöver runt 20 procent av skogsmarken lämnas orörd. Ett sätt att komma upp i den arealen är omfattande anpassning av skogsbruket på utvalda arealer i skogslandskapet.

Detta skulle sammantaget minska det årliga uttaget av virke med 20 miljoner kubikmeter, motsvarande 17-18 procent av tillväxten. Lägre bortfall än så går inte att uppnå om miljömålen ska nås, skriver utredaren Magnus Nilsson i en <a href="https://www.dn.se/debatt/miljomalet-i-skogen-kan-nas-utan-kostnad-for-samhallet/">debattartikel i DN</a> i dag. Nuvärdet för det bortfallet skulle motsvara en kostnad på 120-200 miljarder kronor.

<h3>10 procent på alla avverkningar</h3>

En stor del av skyddsbehovet utanför reservaten skulle kunna nås om Skogsstyrelsens så kallade toleranströskel kunde tillämpas på alla avverkningar. Toleranströskeln rör de krav på naturhänsyn som Skogsstyrelsen kan ställa utan att markägaren kan kräva kompensation.

I dag är tolkningen att Skogsstyrelsen kan kräva att miljövärden upp till 10 procent av avverkningens värde ska sparas, under förutsättning avverkningens värde är lägre än 250 000 kronor.

Magnus Nilsson anser att om toleranströskeln tillämpades på alla avverkningar, oavsett storlek, skulle en stor del av skyddsbehovet kunna hanteras inom den brukade arealen. Behovet av ytterligare reservat, och därmed kostnaderna för samhället, skulle kunna hållas nere.

För samhället skulle det till och med kunna bli en ekonomisk vinst, resonerar han. Om 100 år kommer virkesförrådet på nuvarande naturvårdsarealer tillsammans med den ökning av död ved som krävs över hela arealen motsvara en permanent koldioxidinlagring på cirka 1,25 miljarder ton.

Med nuvarande marknadspris på utsläppsrätter skulle den koldioxidinlagringen ha ett nuvärde på 100-135 miljarder kronor, alltså i nivå med kostnaden för minskade avverkningar. Räknat på nuvarande svenska koldioxidskatt ligger nuvärdet på koldioxidinlagringen på 450-600 miljarder kronor, enligt Magnus Nilsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/mest-klimatkompenserat-i-jamtland/">Så mycket koldioxid binder skogen län för län</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/skogsstyrelsen-om-pengar-till-nyckelbiotoper/">Skogsstyrelsen: "Pengarna räcker"</a>

Enligt en ny rapport behöver den årliga avverkningen minska med 20 miljoner kubikmeter för att miljömålet Levande Skogar ska nås. Men det kan göras utan kostnad, eller rent av med vinst, för samhället.

En ny rapport har granskat hur skogens miljömål kan nås till lägsta kostnad.

Minskad avverkning billigast

Skog

Enligt en ny rapport behöver den årliga avverkningen minska med 20 miljoner kubikmeter för att miljömålet levande skogar ska nås. Men det kan göras utan kostnad, eller rent av med vinst, för samhället.