Ulf Aronsson

För ett effektivt arbete med skydd av skog behövs mer kunskap om de skyddsvärda områdena, anser Riksrevisionen.

<p>I fjol gjorde Riksrevisionen en granskning av statens arbete med skydd av värdefull skog. En av huvudpunkterna i kritiken var att kunskapen om skyddsvärda områden är för låg. Enligt Riksrevisionen var satsningen på en nationell nyckelbiotopsinventering därför angelägen. Men den satsningen har nu alltså stoppats genom januariöverenskommelsen. </p>

<p>– Det finns ett behov av kunskap om var de skyddsvärda områdena finns och vad de innehåller för att göra arbetet med skydd av skog kostnadseffektivt. Det har inte gjorts någon nationell inventering sedan 2005, säger Linda Sahlén Östman, som var projektledare för Riksrevisionens granskning.</p>

<p>– Alternativet till en nationell inventering är att Skogsstyrelsen jobbar vidare som tidigare, och inventerar vid avverkningsanmälan. Det är mer oförutsägbart för skogsägarna och ett händelsestyrt arbete riskerar att leda till större motsättningar än om myndigheterna kan arbeta mer strategiskt.</p>

<p>För ett mer strategiskt arbete behövs också bättre kunskap om de frivilliga avsättningarna.</p>

<p>– Regering och riksdag är tydliga med att frivilliga avsättningar ska vara en fullgod del av måluppfyllelsen. De har också betydelse för hur det formella skyddet planeras. Men då måste man veta var de frivilliga avsättningarna finns och vilken kvalitet och varaktighet de har. Här har Skogsstyrelsen ett ansvar och de har hittills inte gjort tillräckligt, även om de nu påbörjat en mer omfattande undersökning, säger Linda Sahlén Östman.</p>

<p>Målen för skyddet av värdefull skog, både formellt och frivilligt, finns kvantifierade som etappmål under miljökvalitetsmålet Levande skogar, som är klubbat av riksdagen. Med skogspolitikens princip om frihet under ansvar följer också det så kallade sektorsansvaret. Det innebär ett delat ansvar mellan stat och markägare för att nå miljömålen, och markägaren förväntas göra mer än lagen kräver.</p>

<p>– Det finns en stor osäkerhet kring vad det innebär för den enskilde skogsägarens ansvar för frivilliga avsättningar respektive statens ansvar för att erbjuda ersättning för formellt skydd. En direkt konsekvens av den osäkerheten är en ovilja att ge information om frivilliga avsättningar till myndigheterna, vilket är helt kontraproduktivt och ger problem med att följa upp miljömålen. Dessutom finns risk att värden går förlorade eftersom markägare inte har några incitament att behålla dem. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga att konkretisera ansvarsfördelningen inom sektorsansvaret.</p>

<p>– Det är också anmärkningsvärt att trots att de nuvarande kvantitativa etappmålen funnits sedan 2009 så saknas en sammanhållen och regelbunden statistik över skogsskyddet, eftersom det inte finns en samsyn hur arealen ska räknas. Att en samlad statistik saknas ger dålig transparens och förvirrar debatten. Här har regeringen och myndigheterna under lång tid inte gjort tillräckligt för att säkra en uppföljning av målen, men regeringen har nu givit myndigheterna ett uppdrag att bygga upp en samlad statistik. </p>

<h3>Riksrevisionens kritik mot skyddet av skog:</h3><h3>Arbetet bör fokuseras mer på områdenas kvalitet och funktion, än som hittills på areal. Men då behövs bättre kunskap om skyddsvärda områden.</h3><h3>Det finns risk att skyddet görs mer omfattande och dyrare än vad som krävs.</h3><h3>Det behövs ökad samsyn kring vilka arealer som ska tillgodoräknas formellt skydd respektive frivilliga avsättningar, samt en samlad statistik.</h3><h3>Sektorsansvaret behöver tydliggöras.</h3><h3>Riksrevisionen har till uppgift att granska statens verksamhet för att skapa demokratisk insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.</h3><h3>Källa: Riksrevisionen</h3>

<p>Utan en nationell inventering av naturvärdena blir arbetet med skydd av skog mer oförutsägbart för skogsägarna. Dessutom minskar myndigheternas möjligheter att jobba strategiskt, anser Linda Sahlén Östman på Riksrevisionen.</p>

Stoppet av nyckelbiotopsinventeringen innebär lägre förutsägbarhet för skogsägarna, anser Riksrevisionen.

Stoppad inventering ökar osäkerheten för skogsägarna

Företagande

Utan den nationella nyckelbiotopsinventeringen kommer arbetet med skydd av skog bli mer oförutsägbart för skogsägarna. Dessutom minskar myndigheternas möjligheter att jobba strategiskt, säger Linda Sahlén-Östman på Riksrevisionen.