Marcus Frennemark

Helena Gidlund disputerade på sin avhandling ”Domestic protein feeds in dairy production. Potential of rapeseed feeds and red clover” vid SLU i Umeå den 21 april 2017.

– Vi kan byta till rapsmjöl om vi vill. Vi ska i alla fall inte ha sojan kvar för mjölkavkastningens skull, säger Helena Gidlund, forskare vid SLU i Umeå.

I sin doktorsavhandling har hon kartlagt olika aspekter av mjölkkons proteinförsörjning. Jämförelsen mellan raps- och sojamjöl utfaller alltså helt till rapsens fördel. Detta är välkänt i Finland men det är första gången det visas i svenska försök.

Om kon mjölkar mer på raps än på soja kan man fråga sig varför sojan fortfarande används till mjölkkor.

– Det är en ekonomisk fråga på gården, men det är också så att sojan värderas högre än raps i utfodringsprogrammen, säger Helena Gidlund.

Norfor är det fodervärderingssystem som används i Sverige och de flesta av våra grannländer. Men inte i Finland.

– De har ett annat fodervärderingssystem och där är också sojan borta.

PREMIUM <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/starka-trender-i-arets-utsade/">Starka trender i årets utsäde</a>

Rapsmjöl är överlägset även åkerbönor och ärter som proteintillskott i mjölkkornas foderstat. Det har inte Helena Gidlund undersökt, men det är känt sedan flera tidigare undersökningar.

– Det finns mjölkbönder som utfodrar med rapsmjöl som enda proteinfoder och vi vet erfarenhetsmässigt att det går alldeles utmärkt.

Helena Gidlund har också undersökt om det går att spara på det dyrare kraftfodret genom att öka rödklöverandelen och därmed proteinhalten i grovfodret.

– Tyvärr fungerade inte det som vi hoppades. Extra protein från rödklöverensilage ökade inte mjölkavkastningen. Det gjorde däremot extra rapsmjöl.

I stället minskade kväveeffektiviteten när överskottskväve gick förlorat i urin och gödsel.

Värmebehandling presenteras ibland som ett sätt att höja proteinvärdet i ett fodermedel.

Helena Gidlund har undersökt hur värmebehandlat rapsmjöl påverkar kvävemetabolismen i våmmen.

– Det visade sig att flödet av foderprotein, som passerar osmält från våmmen till tunntarmen, ökade. Men samtidigt minskade effektiviteten i den mikrobiella proteinsyntesen i våmmen. Vi drar slutsatsen att den minskade proteinsyntesen kan förklara varför värmebehandlat foder, enligt flera internationella forskare, sällan ökar avkastningen som förväntat, säger Helena Gidlund.

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/mjolkbonder-i-dalsspira-byter-foder-for-att-radda-regnskog/">Mjölkbönder byter foder för att rädda regnskog</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hostrapsarealerna-okade-med-25-procent/">Rapsarealerna ökar med 25 procent</a>

Rapsmjöl är att föredra framför sojamjöl i utfodringen av mjölkkor, visar nya rön. Korna mjölkar mer på raps oavsett utfodringsintensitet.

Soja inte längre nödvändig för mjölkavkastningens skull visar ny studie.