Fredrik Stork

<p>De senaste åren har flera maskintillverkare lanserat rundbalspressar som gör det möjligt att skippa näten, om man så önskar. Maskinerna säljs ofta in med argumentet som att de ska förenkla materialåtervinningen eftersom det blir en fraktion mindre som måste sorteras ut.</p>

<p>Men rätt använt kan film-på-film-tekniken även leda till högre mjölkproduktion, enligt en studie som mantelfilmstillverkaren RPC BPI Agriculture har gjort.</p>

<p>Mantelfilmen är byggd för att ersätta nätet och är det första lagret som läggs på den färdigpressade balen. Filmen är traditionellt konstruerad för att vara mer punkteringssäker och är dessutom inte lika elastisk som vanlig plast.</p>

<p>– Det är för att det inte ska gå hål på den när den trycks mot stråna, säger Mikael Abrahamsson, som är nordisk försäljningschef på RPC BPI Agriculture.</p>

<p>För att verifiera mantelfilmens egenskaper anlitade företaget en framstående forskare på grovfoder som utförde en undersökning på en gård i Storbritannien. Redan på förhand misstänkte företaget att inplastningsmetoden skulle ha en positiv inverkan på mjölkproduktionen.</p>

<p>Som alltid är en välfungerande syrebarriär avgörande för hela processen. I försöket kunde den forskare som företaget anlitade visa att näringsinnehållet ökade samtidigt som jäsningsförlusten i lagringen minskade med 7,5 procent. Omräknat i ren mjölkproduktion ska siffrorna motsvara 15 liter mer mjölk per bal, enligt företagets försök.</p>

<p>Även om försöket baserades på en viss typ av mantelfilm är det även troligt att produkter från andra tillverkare har liknande egenskaper på mjölkproduktionen.</p>

<p>Försöket har nu några år på nacken, och det är därför rimligt att anta att dagens maskiner och filmmaterial gör ett ännu bättre packningsjobb, vilket i sin tur är ett motiv för att göra om studien, enligt Mikael Abrahamsson. Samtidigt gör andra parametrar som årets torka att det har blivit betydligt mer intressant att reflektera över foderkvalitén och möjligheten att långlagra grovfoder.</p>

<p>Här upplever Mikael Abrahamsson inte att packningsmetodens fördelar på mjölkproduktionen är lika känd. I dag är det framför allt maskinstationer som producerar stora mängder balar som är intresserade av film-på-film-tekniken, säger han.</p>

<p>Till saken hör också att många lantbrukskunder pressar sina maskinstationer att producera så billiga balar som möjligt, vilket ibland får till följd att kvalitén får stå tillbaka.</p>

<p>– Men det börjar bli mer medvetenhet och mer industriellt tänk kring vad man får för pengarna, säger han.</p>

<h3>Fakta: Så gjordes studien</h3><p>I försöket producerades 44 balar från ett fält i Storbritannien som hade slagits 24 timmar innan. Bakom traktorn drogs en kombipress från McHale (Fusion Combi Wrapper) som skapade balar med plast-på-nätteknik och film-på-filmteknik. För att undvika mätresultat som berodde på slumpen byttes bindningsmetoden växelvis efter var åttonde bal. Därefter täcktes balarna omedelbart med nät för att förhindra fågelangrepp.</p><p>I försöket slogs kontrollgruppen på 22 balar in med 2,25 lager nät medan försöksgruppen på 22 balar slogs in med enbart film-på-filmteknik. I försöksgruppen fick balarna 3,5 lager plast av märket Baletite som grundlager. Båda grupperna fick även sex lager med en Silotite-film på 25 mikrometer.</p>

<p>Storbalspressar som skippar näten har blivit allt mer vanliga, och det är inte bara positivt för grovfoderekonomin. Rätt använt kan tekniken även leda till högre mjölkproduktion, visar en studie.</p>

Rätt använt kan film-på-film-tekniken leda till högre mjölkproduktion, visar en studie.

Mer mjölk med bättre ensilering

Teknik

Rätt använt kan film-på-film-tekniken eller plast-på-plast-tekniken leda till högre mjölkproduktion, visar en studie.