Ulf Aronsson

– Jag vill sprida riskerna och inte lägga alla ägg i samma korg, säger Fredrik Melakari, vars Gudrunhyggen visar att han lever som han lär.

– Jag vill sprida riskerna och inte lägga alla ägg i samma korg.

Det säger Fredrik Melakari, skogsägare i Småland och till vardags planläggare på Södra. På en exkursion i samarbete med Skogsforum visar han några hyggen på sina föräldrars marker utanför Ljungby som familjen återbeskogat efter stormen Gudrun.

– Det är två hägn på 5,5 hektar vardera med 4,5 hektar sådd och självföryngring i varje hägn, resten är befintlig föryngring eller planterat senare. Sedan har vi 13 hektar planterade med exoter och 10 hektar med planterad tall och gran, berättar Fredrik Melakari när vi står i hägnet med självföryngrad tall.

– Bidraget efter stormen täckte kostnaden för hägning. Men även utan bidrag lönar sig hägn om det är över 4 hektar, är det mindre får man spruta med viltskyddsmedel. Här är jag mer rädd för barkflängning än för betning, fortsätter han.

Hägnet ska tas ned när tallarna fått skorpbark, vilket är ganska snart. Efter en röjning står nu här cirka 15 000 stammar per hektar, men allt är inte självföryngrat. Stormen Per tog de flesta av fröträden 2007 så Fredrik Melakaris pappa Ismo har gått med kanna och fyllt på med frösådd.

Det brukar han för övrigt alltid göra, även vid plantering passar han på att så några frön mellan varje planta.

– Det är fort gjort, och om någon planta inte skulle ta sig eller betas bort så finns ett annat alternativ, säger Ismo Melakari.

15 000 stammar per hektar står det nu i självföryngringen av tall efter Gudrun. Fast då har det varit hägnat och kompletterat med sådd sedan stormen Per blåste ned fröträden.

För att få bra form på hägnet stängslades också en del slutavverkningsskog som togs ned 2015. Den biten återbeskogades med ”de bästa plantor som gick att få tag på”.

– Boniterar vi på övre höjd här så får vi ett SI på T24–T26, men jag tror att marken är en T30. Och plantorna från 2015 ligger långt över högsta ståndortsindex, säger Fredrik Melakari.

Plantorna ger syn för sägen och är efter fem år redan hälften så höga som den nästan tre gånger äldre självföryngringen.

Fredrik Melakari flaggar också för roröta på tall.

– Trots att det som Gudrun blåste ned var första generationen skog här är det väldigt vanligt med rotröta på tall. Det syns inte på träden eller i stubbskäret, men på rötterna.

Ismo Melakari frösår alltid mellan plantorna. Det ger fler möjligheter men visar också skillnaden mellan förädlade plantor och beståndsfrö.

Som demonstration smular han med handen sönder rötterna från en av stormstubbarna på hygget. Stubbehandling i gallring även på tall i temperaturer över 5–8 grader rekommenderas.

I nästa hägn är det mer blandat: Douglasgran, hydridlärk och tall. Hägnet kom upp runt en fullständigt sönderbetad tallplantering. Tallen hämtade sig visserligen efter stängsling, men 2009 planterades hybridlärk och 2014 en del douglasgran.

– Douglasgranen fungerar bäst som ett komplement, kanske helst ihop med gran. Den är mums för rådjur, frostkänslig och klarar inte grunt jorddjup. Men det kan gå och då blir det stora träd med fint virke som det finns avsättning för, säger Fredrik Melakari.

Hybridlärken har så bråttom i starten att den lätt blir krokig. På elva år har den hunnit 14 meter.

Det som syns mest i hägnet är lärken. På elva år har den hunnit bli 14 meter hög och håller över 100 skogskubikmeter per hektar.

– Lärk ska man inte plantera på bättre mark än G32, då blir det för dålig stamform. Tall, björk och lärk kan vara en bra blandning. Lärken är ett extremt pionjärträd och höjdtillväxten avstannar efter 35–40 år, men volymtillväxten fortsätter. Troligen avverkar vi lärken här om 20 år på grund av rötrisken.

Lärken får ofta dålig stamform, vilket enligt Fredrik Melakari till stor del beror på att den växer så fort.

– Det blir obalans mellan tillväxten i rötter och kronan och trädet bildar tjurved för att räta upp sig. Den europeiska lärken växer fortast men drabbas av lärkkräfta. För att göra den immun korsas den med japansk lärk, som växer hälften så fort, till hybridlärk. Jag valde sorten Holbaek från Danmark, den växer lite långsammare än den svenska Maglehem men får bättre stamform.

Den sista föryngringen ligger på den bästa marken, nedlagd jordbruksmark där det tidigare var gran. Där har Fredrik Melakari i stället planterat sitkagran.

Kubikfabrik. På den nedlagda jordbruksmarken har Fredrik Melakari satt sitkagran. Ingen gallring och planerad avverkning vid 55 år.

– Sitkan är inte så rötkänslig men det har blivit lite luckor i planteringen på grund av frost och ett kraftigt uppslag av hallon. Men här kommer det bli volym, vi planterade 2006 och nu är beståndet 10 meter högt, håller 75 skogskubikmeter per hektar och klassat som gallringsskog. Men vi tänker inte gallra utan avverkar när träden är 26–27 meter och cirka 55 år gamla. Marken är en G36-G38 men på grund av stormrisken kommer vi avverka på höjd, inte på ålder, avslutar han.

<h3>Efter Gudrun</h3>2005 blåste stormen Gudrun ned 70 miljoner kubikmeter skog. Det motsvarar tre årsavverkningar i Götaland. 80 procent av den nedblåsta skogen var gran.Gran stod för 85-90 procent av planteringsarealen i Götaland både före och efter stormen.Kraftigt ökad gallringsaktvitet i Gudrun-området åren före åren stormen bidrog troligen till de förödande konsekvenserna, och både före och efter utfördes 40 procent av gallringarna i skogar med en medelhöjd över 20 meter.Åren efter stormen, 2005 – 2009, ökade planteringen av barrträd som lärk, sitkagran och Douglasgran från någon enstaka procent till cirka 7 procent i Gudrunområdet. Sett till hela Götaland halverades samtidigt den areal som planterades med tall. Källa: Skogforsk<h3>Markens produktionsförmåga</h3>Ståndortsindex, SI, är ett mått på hur bra skogen växer på olika marker. SI anges med en bokstav för trädslag samt en siffra för de högsta trädens höjd vid 100 års ålder. G36 innebär att granar förväntas bli 36 meter efter 100 år. Med hjälp av ståndortsindex kan markens bonitet, det vill säga medelproduktionen under ideala förhållanden, beräknas. G36 innebär en tillväxt på nästan 14 skogskubikmeter per hektar och år i södra Sverige.Källa: Skogskunskap.se

Åtta av tio träd som blåstes ned av stormen Gudrun var gran och 87 procent av stormhyggena återbeskogades med gran. Men så ser det inte ut hos Fredrik Melakari.

Stor variation på Fredrik Melakaris småländska hyggen.

Efter Gudrun: ”Vill inte lägga alla ägg i samma korg”

Skog

Åtta av tio träd som blåstes ned av stormen Gudrun var gran och 87 procent av stormhyggena återbeskogades med gran. Men så ser det inte ut hos Fredrik Melakari.