Birgitta Sennerdal

Kartorna visar andelen lövträd i procent av totala virkesvolymen. Ju mörkare färgnyans desto högre lövandel. 1989/93 är läget innan den nya skogspolitiken infördes. 2012/16 är senast tillgängliga data.

1991 var lövandelen av virkesförrådet i skogen 18 procent, eller 130 miljoner kubikmeter i Götaland. I dag är motsvarande siffror 23 procent, eller 203 miljoner kubikmeter, enligt Rikskogstaxeringens uppgifter som skogsägarföreningen Södra sammanställt.

Efter att produktionsskogsbruket kom igång på 1940-talet ökade andelen gran och i början av 1990-talet var mer än vartannat träd i Götaland en gran. Men sedan 1991 har granandelen minskat från 53 procent till 48 procent. Tallandelen har däremot legat relativt konstant sedan 1991, även om det finns en brist på yngre tallskogar.

– Lövet har ökat kraftfullt och det här har ju stor betydelse för miljön, säger Göran Örlander, skogsstrateg på Södra.

Nästan hälften av tillväxten för lövvirket avverkas inte, utan bidrar till ett ökat virkesförråd i skogen. Många lövträd står i områden som är avsatta för naturvård och många lövträd blir äldre.

Men en annan anledning till att lövvirke inte avverkas i så stor utsträckning, är att det är mycket sämre ekonomi i lövskog än i barrskog. Strikt ekonomiskt skulle den sydsvenska skogen bestå av 70 procent gran, 25 procent tall och bara 5 procent lövträd. Men Göran Örlander påpekar att vi måste ha ett skogsbruk som är accepterat i samhället, och det handlar förstås också om att ha rätt trädslag för ståndorten.

Lövplantorna är till nästan 100 procent naturligt föryngrade och för de flesta skogsägare handlar det om att ta till vara det löv som kommer upp naturligt. Det är dock viktigt för skogsägarnas ekonomi att sköta lövskogen och att lövvirket kan användas inom industrin.

– Vi måste hitta ett sätt att få värde på det, säger Göran Örlander.

Södra satsade för några år sedan på lövsågning vid ett par sågverk, men det blev aldrig ekonomiskt lönsamt och nu är båda dessa sågverk nedlagda. En anledning var att lövtimret fick för långa transportsträckor. Det är också svårare att få fram bra kvalitet i lövtimmer än i barrtimmer.

Inom den egna industrin använder i dag Södra björk, asp och bok till textilmassa vid bruket i Mörrum samt till lövmassa i Mönsterås. Det sågbara virket säljs externt.

Men för att skogsbrukaren ska få en bättre ekonomi anser Göran Örlander att vi måste hitta fler användningsområden för lövvirke och att det krävs mer forskning på vad lövvirke passar till och forskning på skogsskötsel av lövskog.

– Vi borde sätta mer fokus på det här, säger han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/ikeachef-drommer-om-att-stoppa-mobler-med-skogsravara/">Ikea vill öka träanvändningen</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/fa-skogsgardar-dar-sveaskog-saljer-skog/">Sveaskog säljer mest i norr</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/jag-har-haft-ett-behov-av-att-bevisa-att-jag-kan/">"Man måste våga lite" - Santhe Dahl om företagande och framtid</a>

Lövandelen i den sydsvenska skogen har ökat mycket de senaste 30 åren. För att få ekonomi måste skogsägare lära sig lövskogsskötsel - och industrin borde hitta nya användningsområden för lövvirke.