David Gustavsson

Många kommuner upplät slåttermark till krisdrabbade bönder i extremhettans spår.

Årets långdragna värmebölja slog hårt mot Sveriges bönder. Spannmålsskördarna uppskattas i vissa fall vara uppåt 70 procent lägre än normalt – samtidigt som grovfoderbristen fortsatt är stor, enligt ny statistik från LRF Konsult.

ATL har tidigare skrivit om att många svenska kommuner, under sommaren, upplät kommunala marker till betes- och foderbruk för att hjälpa bönder.

Ett exempel är Halmstads kommun som skrev arrendeavtal med totalt tolv jordbruk. Och nu ska satsningen förlängas.

− Det finns lantbrukare som är intresserade av att fortsätta arrendera mark mer långsiktigt och det ser vi positivt på eftersom ytorna mår bra av att brukas eller betas, säger Sofia Warpman, stadsträdgårdsmästare i Halmstads kommun.

En del mindre ytor lämpade sig inte för större maskiner, enligt Sofia Warpman. Det fanns också oro för brandrisk under de allra hetaste dagarna, och en del avstod från att skörda.

Men på det hela taget blev krishjälpen en framgång och under hösten erbjuds kommunal betesmark för kor.

Mörbylånga kommun på Öland upplät åtta hektar slåttermark, samt en mindre yta till hästnäringen. Men där valde man ”först till kvarn”-principen, i stället för arrendeavtal som i Halmstad.

Och bönderna jublade, enligt kommunstyrelsens ordförande Henrik Yngvesson (M).

– Det var väldigt uppskattat. Vi valde ett område med närhet till gårdar, men många delar av arealen ligger ändå i villakvarter och samhällen. Och allt foder gick åt första dagen. Tyvärr var det dock inte så frodigt och färskt gräs som man skulle önska, säger Henrik Yngevesson till ATL.

Ska ni fortsätta upplåta fodermark?

– Om nöden kräver är svaret definitivt ja. Vi ska därför inte slå de aktuella åtta hektaren varannan vecka som tidigare, utan bara randklippa ytorna för att få till blomsterängar för bete och sedan ha höggräs på vissa delar. Det ger oss också god beredskap för framtida värmeböljor.

I Ronneby kommun i Blekinge tog Roger Fredriksson (M) ett liknande initiativ.

– Jag bor på landet själv och såg hur lite bete det var kvar i somras och noterade att flera grannar hade problem, vilket även ledde till att kommunen köpte in stora vattentankar. Det blev förstås positiva reaktioner där ett antal hade ett stort behov av bete, säger Roger Fredriksson till ATL och fortsätter:

– Vi var också väldigt öppna för förslag på andra marker så det tillkom mer ytor efterhand. Men generellt var det inte den beteskvalité som man normalt vill ha som djurägare. Men det gick åt ändå.

Även Ronneby kommun använde sig av "först-till-kvarn-principen".

– Det föll sig naturligt för det var svårt att på så kort tid få ett grepp om behoven, säger han och tillägger att kommunen därmed också undvek kostnader för till exempel uppsättning av stängsel, säger Roger Fredriksson.

Slåtterarealerna blir nu kvar, men till nästa sommar ska kommunen förbättra sina rutiner.

– En tanke är att man i första hand prioriterar de som till exempel har djurproduktion som sitt levebröd, framför dem som mer bedriver verksamhet på hobbynivå, säger Roger Fredriksson.

Han vill också lyfta fram att man nu är bättre rustad för vattenbrist, efter att ha köpt in stora vattentankar.

– Vattenkrisen är inte på något sätt slut än. Vattennivån oerhört låga i täkterna och grundvattennivån sjunker fortfarande. Även i de mindre vattendrag som djurägare låter sina djur dricka ur. Det har varit väldigt lokala regnskurar här under hösten, säger Roger Fredriksson.

Han nämner en gård på gränsen mot Skåne som till och med har tvingats stänga ned en del av sin verksamhet på grund av vattenbrist.

– Det har aldrig hänt förut och vattnet sjunker fortfarande. Och där jag bor på landet har det bara kommit 60 millimeter regn sedan maj. Det är ingenting, medan vissa fått rejäla skurar lokalt, säger Roger Fredriksson.

Dag Rogne (C), kommunalråd i Säffle beslutade också om att upplåta foder- och betesmark i somras – totalt 10-15 oexploaterade hektar utspritt över ett större område.

– Jag är själv lantbrukare och insåg att det var helt nödvändigt. Men det var först till kvarn om gällde, säger han.

Markbitarna står till böndernas förfogande även nästa sommar om det skulle bli en ny värmebölja. Men Säffle kommun har ingen särskild plan för långvarig hetta. Sådana förberedelser ingår i en allmän krisberedskap.

– Men efter den här extrema sommaren så bör vi vara lite snabbare åtgärder nästa gång. Men man lever ju alltid i hopp om regn. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Dag Rogne.

Kommunen införde även en policy om att skolköken bara får servera svenskt kött för få ner lagerhållningen i slakterierna som haft mer kött än på länge när djur nödslaktats i torkans spår.

Vimmerbys kommunalråd Tomas Peterson (M) skriver i ett mejl till ATL att kommunen hittills tecknat tre arrendeavtal med lantbrukare.

"Det finns ett önskemål för arrende för längre tid i alla fall från en av de som hyrde. Vi planerar inte för att vidare upplåtelse på detta sätt, såvida det inte särskilt påkallas som nu i sommar", skriver han.

Sommarens extremhetta ledde till stor foderbrist – och många kommuner upplät slåttermark till torkdrabbade bönder. De kommuner ATL talat med lovar mer foderhjälp till behövande.

Vill fortsätta upplåta fodermark till drabbade av torkan.

Kommuner lovar fortsatt hjälp till bönder

Växtodling

Många kommuner upplät foder- och betesmark till bönder under torkan. Och nu vill de fortsätta hjälpa krisdrabbade lantbrukare.