Marcus Frennemark

Johan Hilding och Axel Hilding ska bygga ut sin grisproduktion söder om Värnamo. Deras gård är en av en handfull grisföretag i Jönköpings län. Johan Hilding med sonen Axel Hilding på Grisföretagardagen 2019

Framtidstron är tillbaka i den svenska grisbranschen. En av dem som planerar att investera och bygga ut är Johan Hilding i Hånger Nordskog, söder om Värnamo. Dagens drygt 100 suggor i specialiserad smågrisproduktion ska bli 180 stycken efter utbyggnaden. Redan i veckan hålls första byggmötet och nästa höst hoppas han ha det nya stallet klart.

– Det finns mycket som talar för svensk gris och vi har ett bra marknadsläge. Dessutom är nästa generation på hugget, säger Johan Hilding och tittar mot sonen Axel, som går tredje året på naturbruksprogrammet på Stora Segerstad.

– Jag gillar att jobba med grisar och vill ha ett lättarbetat och rationellt stall, säger Axel Hilding, som är delaktig i byggplanerna hemma, men också på skolan. Stora Segerstad Naturbrukscentrum planerar också att bygga nytt för sina grisar.

Mingel hos utställarna på Grisföretagardagen.

Marknadsläget är alltså bra för svensk gris och efterfrågan kommer att vara fortsatt stark även under 2020. Men det är hemmamarknaden som gäller för större delen av grisen, menar Magnus Lindholm, operativ chef för HK Scan i Sverige, och det är en del av förklaringen till trögheten i att få upp priset i Sverige.

– Vi har ingen exportmarknad som betalar bättre än den svenska marknaden för karré och andra tunga styckningsdetaljer, säger han.

Ett exportavtal med Kina hade gjort skillnad när det gäller att få lönsam avsättning för öron, fötter och liknande detaljer som inte betalas särskilt bra hemma. I ett normalt marknadsläge hade ett Kinaavtal betytt 40 öre kilot i stärkt betalningsförmåga i slakteriledet.

Men i det nuvarande marknadsläget rör det sig om betydligt mer. Den skillnad i priset som finns mellan Sverige och Danmark just nu förklaras till största delen med att danskarna kan exportera till Kina, menar Magnus Lindholm.

– Resten av skillnaden mot Danmark förklaras av valutakursen. Vi har haft eftersläpningar och det har tagit tid att få upp priset, men nu tycker jag att vi är i fatt, säger Magnus Lindholm till ATL.

Hela värdekedjan, från bonden över slakteriet till handel och storhushåll, fanns med i Grisföretagardagens avslutande paneldebatt.

Alla var överens om det svenska grisköttets förtjänster, men grisen är lite för vardagsgrå i konsumenternas ögon. Det behövs ett utpräglat premiumsegment, som kan ta konkurrensen med importerade delikatesser som iberico- och parmaskinka, för att höja grisköttet från vardag till fest.

Innovationstakten inom grisbranschen imponerade inte på Joakim Sköld Östling, från restauranggrossisten Martin & Servera:

– Vi har fått tunna skivor, fläskytterfilé och pulled pork. Det är inte mycket på ett par decennier.

Men det gäller också att få upp produktionen för att kunna möta efterfrågan.

– Största hotet mot svensk grisproduktion är vi själva. Vi måste våga investera och satsa, sa Mattias Espert, vice ordförande i Sveriges Grisföretagare.

<h3>Grisföretagardag 2019</h3>Arrangerades på Elmia i Jönköping av Gård&amp;Djurhälsan, Svenska Köttföretagen, Sveriges Grisföretagare och LRF Kött.Årets Grisföretagardag var den 15:e och samlade 500 besökare, varav cirka 300 är aktiva i grisproduktionen som företagare eller djurskötare.

Optimism och oro präglade årets Grisföretagardag.Optimism för att pris och lönsamhet faktiskt har lyft efter tunga torkåret 2018, men oro för vad som händer när inte priset i Sverige hänger med i omvärlden.