Birgitta Sennerdal

Huvuduppgiften för ribbstaketet är att ge lä och skydda mot insyn. Men jag vill också att det ska vara vackert att titta på, och helst vill jag att det ska visa på den svenska skogens rika variation. Så jag gör ett nytt försök:

”Men har ni inte något annat, som lärk eller kärnfuru? Eller har ni åtminstone ribbor som inte är impregnerade, för jag tycker inte att det är snyggt med den gröna impregneringsfärgen.”

”Kärnfuru eller oimpregnerat finns inte, det är det här man har”, upprepar försäljaren.

Jag sväljer några beska ord, vänder på klacken och börjar googla trävaruhandlare med ett mer varierat utbud.

Men så räknar jag dagarna till den planerade sommarfesten, konstaterar att platsen för den framtida uteplatsen är ett enda kaos och inser att det inte finns tid för några längre inköpsrundor. Min man får tillåtelse att åka och köpa de tryckimpregnerade ribborna. Han väljer den kortare varianten.

Trä- och byggvaruhandlarna har vuxit de senaste åren, blivit kedjor och koncerner och slimmat sitt lager. De ställer krav på sågverken om färre längder och ett smalare utbud, för de vill inte ha något som riskerar att bli liggandes på hyllorna under en längre tid. Resultatet har blivit oerhört tråkigt, och på sikt allt mer olönsamt för svenska skogsbrukare.

Andelen lövskog ökar nämligen i Sverige. I Götaland har den ökat från 18 till 23 procent sedan början av 1990-talet. Det betyder sämre ekonomi för skogsbrukaren eftersom industrin i stort sett bara efterfrågar gran och tall.

Till utomhusbruk är det nästan bara impregnerad furu som gäller, trots att det finns lövvirke som också kan impregneras och att asp – utan att impregneras – är lämpligt att använda i exempelvis utomhuspaneler.

Under de senaste åren har vi blivit medvetna om vad vi lägger på grillen under sommaren. Vi köper svenskt kött och drabbas av halloumi-skam. Men tänker vi lika mycket på vilket material det är i staketet eller i trädgårdsmöblerna? Det verkar inte så. Trädgårdsmöblerna är ofta plast, med den förskönande omskrivningen ”konstrotting”. Hur klimatsmart är det?

Riksskogstaxeringen för statistik över 17 trädslag i den svenska skogen. Det behövs medvetna konsumenter som ställer frågor och efterfrågar dessa. Börja med att själv vara en.

LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna bör också ta sitt ansvar. De står bakom företaget Svensk Skogskommunikation AB som förra året omsatte drygt 41 miljoner kronor. När jag säljer virke går 40 öre per fastkubikmeter till detta kommunikationsarbete – vare sig jag vill eller inte. Jag tycker att det är hög tid att de reklamfilmer som produceras och som visas på tv och på biografer innehåller fler trädslag än gran och tall.

Det finns 140 sågverk i Sverige. Men det märks inte när jag ska handla trävaror i den lokala brädgården till spaljén invid vår nya uteplats. Då finns det nästan ingenting att välja mellan.

KRÖNIKA | Färre längder och ett smalare utbud blir olönsamt för skogsägare.

Medvetna konsumenter behöver efterfråga fler träslag

Lantbruk

Det finns 140 sågverk i Sverige. Men det märks inte när jag ska handla trävaror i den lokala brädgården till spaljén invid vår nya uteplats. Då finns det nästan ingenting, skriver krönikören Birgitta Sennderdal.