Torbjörn Esping

– Hydrauliken har betytt så mycket och att då se att det kan komma nya principer, det tycker jag är kul, säger <a href="https://www.atl.nu/sok/%22Per+Frankelius%22/">Per Frankelius</a> entusiastiskt i sitt belamrade rum på Linköpings universitet.

Han förklarar det ny hydrauliska ställdonet som man hämtat från flyget för att sätta in i lantbruket. Uppfinnaren är Magnus Landberg på Saab.

– Om man drar upp en ankarlina, då gör man så här, säger <a href="https://www.atl.nu/sok/%22Per+Frankelius%22/">Per Frankelius</a> och börjar hala i luften.

Per Frankelius är Agtech 2030 oförtröttlige ledare. Han är docent vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på Linköpings universitet.

Fördelen är att det nya ställdonet inte har någon slaglängd. I stället används två hydrauliska ”händer”, som omväxlande griper och skjuter stången fram och tillbaka.

Med hjälp av det nya ställdonet ska man testa att fälla ihop breda maskiner på ett nytt sätt. Det blir också lätt för lantbrukaren att ändra radavståndet på sin maskin.

– I dag är det i de flesta fall skiftnyckel som gäller om man vill ändra radavståndet, om det ens går. Vårt mål är att göra en försöksmaskin, som man har när man jobbar med försöksodlingar, och då finns behov av att snabbt ändra till olika radavstånd för att göra olika tester, säger Per Frankelius.

Med hjälp av Saabs flygplanshydraulik skulle det bland annat vara möjligt att bygga jordbruksmaskiner som vecklar ihop sig på helt nya sätt.

Agtech 2030, som ska göra svensk jordbruksteknik världsledande, tog sitt avstamp för mindre än ett år sedan. Men har alltså redan ett flertal intressanta innovationsprojekt.

Ett projekt går ut på att ta markkarteringen till en ny nivå. Målet är en ny tjänst för beslutsstöd till jordbrukare som ska få svar på vad det beror på att det växer dåligt. Det projektet görs tillsammans med Hushållningssällskapet och T-kartor.

I projektet tas alla möjliga data in. I ett av testerna besköts jorden exempelvis med en XRF-pistol som gjorde en analys av vilka grundämnen och molekyler som jorden bestod av. Men projektet bygger också på data från satelliter och drönare, marksensorer och dränering, historiska väderdata och all vanlig jordbruksdata som försöksgårdarna samlar in. Förhoppningen är sedan att man ska kunna tanka in all data i en dator som använder artificiell intelligens för att kunna se mönster som människan inte har sett förut.

– Jag är entusiastisk, men jag kan inte veta om det lyckas. Vi håller på med testerna för fullt, bland annat på Rotenbergs säteri och Tolefors, säger Per Frankelius.

I Saabs unika hydraulik går kolven rakt igenom hela hydraulikpaketet och ut på andra sidan. Förhoppningen är att den nya tekniken ska kunna användas till många praktiska tillämpningar inom jordbruket.

Med utrustning som används för att stoppa tjuvjakt på noshörning i Afrika har Agtech 2030, med hjälp av professor Fredrik Gustafsson vid Linköpings universitet, utvecklat ett system för bättre kontroll på gården. Tekniken bygger på bland annat blue tooth-teknik och närkommunikation, vilket gör att enheterna kan vara små och ha lång batteritid. BLE-scanners placeras ut på strategiska ställen och skickar data till ett skåp, som skickar den vidare till bondens kontrollprogram.

Om man tänker sig att man vill hålla koll på korna på betet så ska lantbrukaren i förlängningen kunna övervaka djuren utan att behöva gå ut i hagen.

– Vi tror att det är väldigt viktigt att ha fokus på robustheten och på kostnadseffektiviteten, om en ny teknisk lösning ska få genomslag. Det ska vara billigt, enkelt och fungera.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/200-miljoner-till-lantbrukteknik/">200 miljoner till ny lantbruksteknik</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lista-sju-stora-lantbruksuppfinningar/">Lista: Sju stora lantbruksuppfinningar</a>

<h3>Fakta Agtech 2030</h3>Initiativet <a href="https://www.atl.nu/teknik/200-miljoner-till-lantbrukteknik/">Agtech 2030</a> ska bidra till att göra Sverige världsledande inom utvalda jordbruksteknologiområden.Tidsplanen är 10 år och den planerade budgeten ligger i över 100 miljoner kronor. Bakom initiativet finns ca 20 olika organisationer, däribland Region Östergötland, Hushållningssällskapet och Vreta Kluster. Linköpings universitet och institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) är initiativets värdorganisation.Syftet är att skapa en inkluderande innovationsmiljö som genererar betydande teknik-, affärs- och kompetensutveckling samt ny kunskap inom lantbruksteknik. Fokus är nya koncept baserade på t.ex. sensorer, digitalteknik och mekanik men också på nya samarbeten och sätt att göra affärer.Källa: Linköpings universitet.

Det kaxiga innovationsinitiativet Agtech 2030 har på kort tid tagit fram flera möjliga jordbrukstekniska innovationer. Och idéerna är inspirerade av allt ifrån flyget till kampen mot tjuvjägare i Afrika.

Agtech 2030 har på kort tid tagit fram flera möjliga jordbrukstekniska innovationer.

De hämtar idéer från flyget

Teknik

Agtech 2030 har på kort tid tagit fram flera möjliga jordbrukstekniska innovationer. ATL har träffat Per Frankelius.