Fredrik Loberg

Billerud Korsnäs anläggning i Karlsborg, Kalix.

large_1627049892354.jpeg

medium_1627049892354.jpeg

small_1627049892354.jpeg

thumbnail_1627049892354.jpeg

1627049892354.jpeg

Även om de fossila utsläppen upphör helt beräknas det inte att räcka för att nå klimatmålen. För att Sverige ska efterleva Parisavtalet krävs dessutom så kallade negativa utsläpp, det vill säga minusutsläpp av växthusgaser.Därför undersöks möjligheterna att i industriell skala skapa sådana kolsänkor.

– Flera kraftvärmeverk i Sverige, som Värtaverket i Stockholm, har kommit långt i sina planer, säger Mathias Fridahl, forskare i miljöteknik vid Linköpings universitet.– Men den största kapaciteten har massabruken, fortsätter han.Mathias Fridahl var en av experterna i den klimatpolitiska vägvalsutredningen som lämnade sitt betänkande förra året. Svenska anläggningar bedöms med hjälp av bio-CCS, en metod för avskiljning och lagring av koldioxid (se faktaruta), år 2045 kunna reducera koldioxiden i atmosfären med upp emot tio miljoner ton biogen koldioxid per år.– Sverige har möjlighet att gå före alla andra länder när det gäller bio-CCS, säger Mathias Fridahl.

large_1627049905876.jpeg

medium_1627049905876.jpeg

small_1627049905876.jpeg

thumbnail_1627049905876.jpeg

1627049905876.jpeg

Billerud Korsnäs utreder förutsättningarna för bio-CCS vid Karlsborgs bruk i Kalix. Där deltar bolaget i ett unikt forskningsprojekt som drivs av Luleås tekniska högskola.&nbsp;– Karlsborgs bruk är byggt på den vulkaniska bergarten basalt, som kan användas för lagring av infångad koldioxid. Därför undersöks potentialen för bio-CCS här, säger Eva Ekholm-Stenberg, teknisk chef på Billerud Korsnäs.<h2>”Vill bidra till forskningen”</h2>Energimyndigheten har satsat cirka 10 miljoner kronor på denna förstudie.– Vi bidrar med prover från våra restprodukter som skulle kunna användas för infångning av koldioxiden från rökgaserna, och vår processkunskap, säger Eva Ekholm-Stenberg och fortsätter:– Vi vill gärna bidra till forskningen för att hitta metoder att ta bort koldioxid från atmosfären.&nbsp;

large_1627049881635.jpeg

medium_1627049881635.jpeg

small_1627049881635.jpeg

thumbnail_1627049881635.jpeg

1627049881635.jpeg

Holmen har deltagit i flera utredningar om bio-CCS vid Iggesunds bruk.– Många pekar på denna teknik som en viktig väg framåt. Vi försöker följa med i utvecklingen och samla på oss mycket kunskap, säger Johan Granås, hållbarhetschef vid Holmen.Iggesunds bruk beräknas ha kapacitet att avskilja och lagra drygt 1 miljon ton biogen koldioxid.<h2>Stora investeringar krävs</h2>Varje bruks infångning, transport och lagring av koldioxid genom bio-CCS-teknik kräver investeringar i miljardklassen. Energimyndigheten presenterade i våras ett första utkast till en statlig ersättningsform under en 15 år lång uppstartsperiod. Tre till fem anläggningar väntas bli utvalda i ett första skede.Myndigheten har räknat på avskiljning, transport och lagring av totalt maximalt 2 miljoner ton koldioxid per år. Branschorganisationen Energiföretagen anser att ambitionsnivån är för låg.– Om inte regeringen går in med tillräckligt med kapital redan från början finns risk att den här stora möjligheten rinner ut i sanden, säger Erik Thornström från Energiföretagen.&nbsp;– Men om anslaget höjs, och det kommer ett besked nästa år, är min övertygelse att vi kan börja med bio-CCS i Sverige år 2025.

<h3>Olika sätt att lagra koldioxid</h3>CCS (Carbon Capture and Storage)En metod för att minska storskaliga utsläpp av koldioxid till atmosfären.&nbsp;Koldioxiden i rökgaserna från kraftverk, förbränningsanläggningar eller stora processindustrier avskiljs, komprimeras och transporteras till en lagringsplats. CCS refererar till avskiljning och lagring av koldioxid med fossilt ursprung. Cementas ambition är att fabriken i Slite på Gotland ska bli världens första klimatneutrala cementfabrik i stor skala. Cementas CCS-lösning med avskiljning av koldioxiden från skorstenarna är planerad att vara på plats senast år 2030.Bio-CCSInnebär avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung. Avsikten är att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären.&nbsp;Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan världen inte nå målet om högst 1,5 grader global uppvärmning utan sådana negativa utsläpp. Kostnaden för bio-CCS har beräknats till cirka tusen kronor per ton. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att sjösätta ett stödsystem för bio-CCS med start år 2022.NorgeHär har man lagrat koldioxid i Nordsjön sedan 1996. I delar av Sverige finns berggrund som bedöms vara lämplig för geologisk lagring av koldioxid.Källor: SGU, Naturvårdsverket, IPCC och kraftvärmebolagens hemsidor

<h3>Utvecklingen i Sverige</h3>Sverige har som mål att uppnå ett nettonollutsläpp år 2045. Eftersom bedömningen är att det även då kommer att finnas kvar koldioxidutsläpp från jordbrukssektorn så krävs kolsänkor.Några kraftvärmeverk som aviserar bio-CCS-satsningar:• Stockholm Exergi - beräkningar visar att det finns potential att fånga in 800 000 ton koldioxid per år vid biokraftvärmeverket i Värtan.• Växjö Energi - har fattat ett inriktningsbeslut om koldioxidavskiljning på Sandviksverket. Beräkningar visar på potential att fånga in cirka 180 000 ton koldioxid per år.• Söderenergi - planerar att ”årligen producera upp till 800&nbsp;000 ton koldioxid i negativa utsläpp” vid bolagets anläggningar i Södertälje genom CCS-teknik.Källor: SGU, Naturvårdsverket, IPCC och kraftvärmebolagens hemsidor

Massabruken kan få en viktig roll i Sveriges kamp för att klara klimatmålen.– Dessa industrier kan fånga in och lagra flera miljoner ton koldioxid varje år, säger forskaren Mathias Fridahl.

”Kan lagra flera miljoner ton koldioxid”.

Massabruk en nyckel för storskaliga kolsänkor 

Skog

Massabruken kan få en viktig roll i Sveriges kamp för att klara klimatmålen.
”Dessa industrier kan fånga in och lagra flera miljoner ton koldioxid varje år”, säger forskaren Mathias Fridahl.