Ulf Aronsson

Södras höjning av priset på blekt barrsulfatmassa till 1 000 dollar är ett styrkebesked för massamarknaden, trots dollarns nedgång. Men ett högt massapris är inget som direkt gynnar skogsägarna, utom förstås de som är medlemmar i Södra. Det som gynnar skogsägarna i stort är hög efterfrågan på massaved, och där finns naturligtvis ett samband med priset på massa.

Att efterfrågan på massaved kan komma att öka indikeras också av de många och stora investeringarna inom nordisk cellulosaindustri de senaste åren. Under 2017 har till och med skogsägarna i Mellansveriges prisdike fått se höjningar på massaveden för första gången på flera år. Fler investeringar är också på planeringsstadiet hos till exempel Domsjö Fabriker och kinesiska Kaidi i Kemi, Finland.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/norrskog-hojer-massavedspriset-2/">Nu höjer Norrskog massavedspriset</a>

För skogsägaren är det lätt att se massaveden som en sidointäkt, merparten av rotnettot står sågtimret för. Men för svensk skogsindustri är massaveden stöttepelaren. Under 2016 uppgick exportvärdet av papper och papp till cirka 65 miljarder kronor.

Det som gynnar skogsägarna i stort är hög efterfrågan på massaved, och där finns naturligtvis ett samband med priset på massa.

För sågade trävaror var motsvarande siffra 25 miljarder. Värdet av exporten av massa och returpapper var något lägre än för sågade trävaror, motsvarande 70 procent. Tillsammans med det faktum att Södra under 2017 höjt massapriset med över 20 procent visar det på massans betydelse för Skogs-Sverige.

Och medan produktionen av papper viker och sågade trävaror ligger ganska stabilt så ökar massatillverkningen, under årets tre första kvartal med nästan 6 procent, med bland annat Kina som draglok. Även sett till avverkningsvolymerna ökar massaveden i betydelse. Mellan 1992 och 2008 stod timmer för en klart större andel av utfallet från avverkningarna i landet. Därefter har kurvorna för avverkad volym sågtimmer respektive massaved närmat sig varandra, i södra Sverige säkert delvis som en eftersläpande effekt av stormarna Gudrun och Per.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nu-ar-massaveden-het-igen/">Därför är massaveden het igen</a>

Trots allt tal om bioekonomi och grön omställning finns just nu inga tecken på att priserna på sågtimmer skulle skjuta i höjden, och om det skvallrar också sågverksföretagens låga marginaler. Inte heller den konsolidering som efterfrågas inom näringen lär på kort eller medellång sikt gynna skogsägarna i form av prisökningar. På kort sikt troligen tvärt om, eftersom en konsolidering innebär minskad konkurrens på köparsidan och ökade transportkostnader till en krympande skara sågverk.

Inte sedan under försommaren 2011 har priset på blekt barrsulfatmassa varit uppe på 1 000 dollar per ton.

Så vare sig man uppskattar det eller inte lär Sveriges skogsägare få vänja sig vid massapriset och massaveden som allt viktigare faktorer i den ekonomiska kalkylen. Men att massapriserna skulle fortsätta stiga på samma sätt som hittills i år är det få som tror. Kapacitetsutbyggnad lär komma att påverka utbudet och pressa priserna, men innebär samtidigt en fortsatt hög efterfrågan på massaved. Och då finns kanske utrymme för en enad säljarsida att pressa upp massavedspriserna ytterligare?

Sveriges skogsägare får vänja sig vid massapriset och massaveden som allt viktigare faktorer i den ekonomiska kalkylen. Men att massapriserna skulle fortsätta stiga är det få som tror, skriver ATL:s Ulf Aronsson.

Efterfrågan på massaved kan få stor betydelse för svenska skogsägare.

Massa en faktor att räkna med

Skog

Sveriges skogsägare får vänja sig vid massaveden som allt viktigare faktorer i den ekonomiska kalkylen. Men att massapriserna skulle fortsätta stiga är det få som tror, skriver ATL:s Ulf Aronsson.