Ulf Aronsson

Rapporterna för första kvartalet visade på ganska välmående skogsbolag med rörelsemarginaler från 11 upp till 20 procent. Det är tillverkningen av massa och papper som står för det mesta av intäkterna, och trots tidigare höjningar av massavedspriser är det inte konstigt om skogsägarna vill ha en större del av kakan. Men hur stor är den kakan egentligen?

Södras kvartalsrapport kan ge en fingervisning om det. Då hade Södra Cell, dit massaveden går, en extremt bra avkastning med en rörelsemarginal på 36 procent. Södra Skog anskaffade cirka 2,5 miljoner kubikmeter massaved som gav Södra Cell ett rörelseresultat på 1,14 miljarder kronor. Under förutsättning att all massaved gick till egen industri gav varje inköpt kubikmeter 450 kronor i vinst. En höjning av massavedspriset med 450 kronor skulle med andra ord ha gett ett nollresultat för Södra Cell, men mer pengar i skogsägarnas fickor.

I Södras fall spelar det här kanske inte så stor roll för skogsägarna, i alla fall om de är medlemmar. De får del av vinsten i alla fall, antingen på virkespriset eller i efterhand genom utdelning av vinsten. Men det ger en aning om marginalerna.

Fast jämförelsen är inte helt rättvis för övriga skogsbolag. Under kvartalet sticker Södra Cell ut med sin höga lönsamhet. Stora Ensos massatillverkning hade en rörelsemarginal på 26 procent, SCAs hade 19 procent och Rottneros 14 procent. De hade alltså mindre utrymme för höjningar, exakt hur mycket är oklart eftersom de inte redovisar råvaruåtgången.

Dessutom har alla bolag även andra verksamheter som ger lägre vinst och för bolagen är det summan av delarna räknas.

Södra har till exempel sågverken inom Wood. Första kvartalet i år hade de en rörelsemarginal på 7 procent. Under kvartalet anskaffade Södra 1,3 miljoner kubikmeter timmer och Södra Wood nådde ett rörelseresultat på 91 miljoner kronor. Om allt timmer gick till egna sågverk gjorde Södra en vinst på 70 kronor per inköpt kubikmeter timmer.

Mellanskillnaden i vinst för massaveden jämfört med timret är 450 minus 70 kronor, det vill säga 380 kronor. För att komma upp i samma lönsamhet för timret som för massaveden borde Södra med andra ord ha betalt 380 kronor mindre per kubikmeter timmer än vad de gjorde under första kvartalet.

Just nu kan man därför hävda att betalningen för massaveden är relativt låg i förhållande till förädlingsvinsten. Eller omvänt, att timmerpriset är för högt, välj själv.

Men konjunkturen svänger, och alla kvartal är inte lika bra. 2012, till exempel, gick Södra back med en knapp miljard kronor. Rörelseförlusten för Södra Cell var då 32 kronor per använd kubikmeter massaved, företaget betalade med andra ord minst 32 kronor för mycket per kubikmeter. Men precis som nu var timret en sämre affär, nästan fem gånger sämre faktiskt, 2012 förlorade Södra Timber 156 kronor per använd kubikmeter timmer.

<h3>Södra Cells första kvartal</h3>Rörelseresultat: 1 138 000 000 kr Vedförbrukning: 2 520 000 m3fub* Vinst per kubikmeter massaved (rörelseresultat/vedförbrukning): 1 138 000 000/2 520 000= 452 kr/m3* Beräknat på den totala virkesanskaffningen på 4,5 miljoner kubikmeter, varav 56 procent massaved.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/okad-omsattning-for-oboya-horticulture/">Ökad omsättning för Oboya Horticulture</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/sca-overvager-storsatsning-vid-pappersbruk/">SCA överväger storsatsning vid pappersbruk</a>

Priset på virke är i slutändan en marknadsfråga. Men oavsett nivå är massaveden en bättre affär för köparna än timret.

Oavsett nivå är massaveden en bättre affär för köparna än timret, konstaterar ATL:s skogsreporter Ulf Aronsson.

Massa bättre affär än timmer för köparna

Marknad

Priset på virke är i slutändan en marknadsfråga. Men oavsett nivå är massaveden en bättre affär för köparna än timret.