Börge Nilsson

Till 2040 ska all svensk el vara förnybar. För att klara målet måste vindkraften byggas ut mycket kraftigt.

<p>Landets 3 976 vindkraftverk producerade förra året 14 procent av all använd el i Sverige eller 20 terrawattimmar, TWh. Andelen kommer att öka. Enligt den energiöverenskommelse som slöts 2016 ska all el i Sverige komma från förnybar produktion 2040. Då behövs det 90 TWh, vilket blir ungefär hälften av all el. </p>

<p>Visserligen har M och KD hoppat av överenskommelsen för att värna om kärnkraften men det lär inte påverka vindkraften. Nya investeringar går att räkna hem utan några subventioner alls. </p>

<p>– Produktionskostnaden för vindkraft har minskat kraftigt och ser ut att fortsätta minska. Vi ser ingen avmattning i intresset för vindkraftsinvesteringar, säger Maria Stenkvist som är analytiker av förnybar el på Energimyndigheten.</p>

<p>Den senaste statistiken från Svensk Vindenergi ger henne rätt. Första kvartalet i år beställdes 153 nya vindkraftverk. Redan 2023 producerar vindkraften 30 procent av all el och det kan ge markägare stora årliga intäkter i arrende. </p>

<p>ATL har utgått från Energimyndighetens statistik över den samlade elproduktionen från vindkraft och de genomsnittliga priserna på elcertifikat och elpriser. </p>

<p>Enligt ett standardavtal som LRF och branschen tagit fram ska 4 procent av de samlade intäkterna betalas i arrende. </p>

<p>Om samtliga markägare som har vindkraft på sina ägor fick 4 procent av värdet på elcertifikat och elpriser gav det förra året 382 miljoner kronor att dela på. Det blir 96 000 kronor per vindkraftverk. </p>

<p>Som all statistik är det förstås missvisande. I underlaget finns även äldre vindkraftverk som bara ger en bråkdel av den energi som ett modernt verk producerar. </p>

<p>Framtida verk är ännu kraftfullare. </p>

<p>WPD Scandinavia projekterar vindkraftsparken Ripfjället på gränsen mellan Dalarna och Värmland. I ett dokument som beskriver vad Malung-Sälens kommun skulle tjäna på bygget framgår att ett verk ger knappt 300 000 kronor per år. Kalkylen bygger på ett elpris på 33 öre per kilowattimme. </p>

Weronica Andersson är projektledare på WPD Scandinavia.

<p>– Det kan uppfattas lågt som genomsnitt över 25 år men vi bedömer det som realistiskt, säger projektledaren Weronica Andersson på WPD Scandinavia. </p>

<p>Olika avtal kan ge andra typer av mindre ersättningar som vi inte har räknat in. Det är den procentuella ersättningen på produktionen som ger de stora pengarna. </p>

<p>I dag finns en prispress nedåt när det gäller arrendeavtal. </p>

<p>– Efterhand som vindkraftverken blivit större och effektivare har det dragit mot 3,5 procent och det finns en logik i det. Ett större vindkraftverk ger ett större intrång men ett effektivare ger inte automatiskt ett större intrång, säger Jan-Åke Jacobson som är kanslichef på organisationen Svensk Vindkraftförening. </p>

<p>Några bindande standardavtal finns det inte. </p>

<p>– Till syvende och sist sluts avtalen mellan markägare och exploatör. </p>

Jan-Åke Jacobson är kanslichef på organisationen Svensk Vindkraftförening.

<h3>Fakta: Så beräknas ersättningen</h3><p>Det finns inga enhetliga regler men ofta beräknas vindfångs­området så att verkets höjd blir radien i en cirkel runt varje vindkraftverk. Ett 250 meter högt verk ger alltså en radie på 250 meter. Då ingår 19,6 hektar i den ersättningsbara mark vars vind fångas upp av vingarna. </p><p>Om markägarna får dela på 4 procent av betalningen för den el som verket producerar ger ett sådant verk i bra vindläge cirka 300 000 kronor per år om elpriset är 33 öre per ­kilowattimme.  </p><h3>Fakta: Elcertifikat </h3><p>Ett statligt svensk-norskt system för subvention av förnyelsebar el som infördes i Sverige 2003 och som förlängts till 2030. Producenten får under 15 år ett certifikat för varje förnybar MWh el som produceras. </p><p>Certifikatet kan säljas och ger då en extra intäkt. Köpare är elleverantörer som är tvungna att köpa elcertifikat och ta ut kostnaden på elpriset. </p><p>Priserna på varje elcertifikat är inte fastställt i förväg utan regleras på en marknad som styrs av hur mycket förnybar el som produceras. </p><p>Eftersom utbyggnaden nu går så snabbt att målen uppfylls långt i förväg sjunker priset på elcertifikat till nära noll och systemet kan ha spelat ut sin roll. </p>

<p>Vindkraftsföretagen annonserar efter ägare till vindpinad mark på sina webbplatser. Det kan löna sig att svara. I fjol var ett genomsnittligt vindkraftverk värt 96 000 kronor i arrende för markägarna, visar ATL:s granskning. I framtiden kan det ge ännu mer.</p>

Markägarna vinnare på modern vindkraft

Teknik

Vindkraftsföretagen annonserar efter ägare till vindpinad mark på sina webbplatser. Det kan löna sig att svara. I fjol var ett genomsnittligt vindkraftverk värt 96 000 kronor i arrende för markägarna, visar ATL:s granskning. I framtiden kan det ge ännu mer.