Mia Martelleur

”Jag tycker att det har börjat gå fortare på slutet med. Jag har ingen förklaring till varför men jag tror att det har skett ändringar i hur man reglerar vattnet. Det är när det är fullt vatten som det ligger på och äter där”, säger Bo Martinsson om skadorna på sin mark.

Bo Martinssons styvfar, som tidigare ägde marken i Vilhelmina, Västerbotten, ansökte i februari 2018 om bidrag från bygdemedel till mark- och miljödomstolen. Orsaken var de skador som uppstått på hans skogsmark efter utbyggnaden av vattenkraft.

Han ville ha 195 000 kronor för att anlägga erosionsskydd på marken. Men mark- och miljödomstolen beviljade inte något bidrag.

Enligt domstolen fanns ”inga skyddsvärda objekt” som kunde komma att skadas av den stranderosion som i nuläget fortfarande pågår. Det ansågs därför inte värt att lägga pengar på skyddsåtgärder.

– Men det är ganska slående när man tittar på bilder. Då kan man se hur träd på bara två år har fallit ner i nipan. Sedan kan man se att det är väldigt tydligt upplagt sten efter nipkanten, men så har man bara slutat tvärt och där är det rejält ingröpt nu och nipan rasar, säger Bo Martinsson.

Han berättar att han inte kan hela historiken kring erosionsproblemen, men tror att den tidigare domen landade i en tro att det inte behövdes mer stenar på platsen utan att det räckte som det såg ut.

– Men det är helt klart fel för det är rejäla erosionskador, säger Bo Martinsson.

Det var först när Magnus Norberg, jurist på LRF Konsult, tog sig en titt på domen som den sågs i nytt ljus.

– Byggmedelspengarna är till för att ersätta skador och förhindra dem även om kostnaden för skydden överstiger värdet av det man skyddar. Enskilda ska inte behöva betala priset för att andra ska tjäna pengar på vattenkraft, säger Magnus Norberg till ATL.

Han kontaktade först Bo Martinssons styvfar och frågade om han ville gå vidare och pröva målet igen, vilket han ville.

– Vi skrev att erosionsskydden visserligen är dyrare än den mark de skyddar, men att bygdemedelspengarna ska användas ändå. Och det höll domstolen med om, säger Magnus Norberg.

Sedan dess har Bo Martinsson tagit över marken. Nu är han tacksam att Magnus Norberg tog sig an fallet.

– Det är mycket Magnus förtjänst får vi erkänna. Hade han inte hört av sig hade det kanske aldrig blivit av, säger Bo Martinsson.

”Jag har varit där sedan barnsben och då gick en stig ute på nipan. Den finns kvar där det är upplagt sten men sedan hänger den i torven ner i nipan nu”, säger Bo Martinsson.

Bara att fallet togs upp i mark- och miljööverdomstolen ses som en vinst i sig, då det bara är kring 25 procent av målen som faktiskt tas upp. I samband med beskedet kom ett antal domare till fastigheten för att inspektera marken.

– Jag blev lite brydd när det vällde ut folk ur bilen där. Jag trodde kanske att det skulle vara en eller två personer men tydligen var det tre juristdomare, en ingenjör och en protokollförare.

Några veckor senare fick de det glada beskedet. Bo Martinsson får 195 000 kronor av bygdemedel för att fixa erosionsskydd på marken. Han får också ersättning för sina rättegångskostnader.

– Vi tog lite skumpa där i helgen. Det är en vinst helt klart att få stopp på det där, säger Bo Martinsson.

<h3>Få som vet att möjligheten finns</h3>

Magnus Norberg beskriver fallet som viktigt då enskilda fastighetsägare inte ska behöva acceptera att reglering av vatten skadar deras fastigheter.

– Den här typen av fall är inte så vanliga i dagsläget. Folk vet inte att möjligheten finns och man tänker inte på vilka skador som uppkommer, säger Magnus Norberg.

Utöver erosionsskador från vattenkraftsreglering kan det också vara aktuellt med ersättning om brunnar sinar eller försämras på grund av vattendämning, eller om skogen blir svåråtkomlig så att virkestransportkostnaderna ökar.

<h3>Bygdemedel</h3>Bygdemedel betalas in till Länsstyrelsen av verksamheter som fått tillstånd till vattenreglering enligt förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter. I första hand ska pengarna gå till att förebygga, minska eller ersätta skador liknande fallet ovan. Därefter ska medlen gå till investeringar som främjar näringsliv eller service i bygden. Ansökan om bidrag skickas till mark- och miljödomstolen, som prövar ärendet i första instans. Källa: LRF Konsult

Vattenregleringen i Malgomajsjön i Västerbotten har länge orsakat skador på Bo Martinssons fastighet genom att marken gradvis ”ätits upp”. Nu får han äntligen bidrag för att kunna bygga erosionsskydd längs strandremsan.– Det är en vinst helt klart att få stopp på det där, säger han.

Jurist: ”Folk vet inte att möjligheten finns och man tänker inte på vilka skador som uppkommer.”

Markägare vann – får 195 000 i ersättning för skador

Lantbruk

Vattenregleringen kring Malgomajsjön i Västerbotten har länge orsakat skador på en markägares fastighet genom att marken gradvis ätits upp. Nu får han bidrag från bygdemedel för att kunna bygga ett erosionskydd.