Mari Nälsén

Omarronderingen har varit ett omfattande arbete.

Det är några få markägare som valt att gå vidare med överklagan till Mark- och miljööverdomstolen. Den 27 maj tas beslut om målet beviljas prövningstillstånd.

Om domstolen beslutar om prövningstillstånd dröjer det alltså ytterligare en tid innan markägarna får tillträde till sina fastigheter och eventuella ersättningar, eftersom en ny rättsprocess då startar. Om målet däremot inte beviljas prövningstillstånd vinner förrättningen laga kraft och kan registreras i fastighetsregistret.

Sakägare i Lantmäteriförrättningar har möjlighet att överklaga i flera instanser. Just när det gäller omarronderingar där många är berörda är det inte ovanligt att någon vill ha beslut från mark- och miljödomstolen prövat i en högre instans.

– Rättsprocessen är uppbyggd på det sättet och Lantmäteriet har ingen synpunkt på det, säger Elisabeth Olsson som är enhetschef på myndigheten.

Elisabeth Olsson, enhetschef Lantmäteriet.

Det var den 14 oktober 2020 som Lantmäteriet fattade slutgiltigt beslut om att förrättningen i Stora Tuna var klar. Då hade arbetet pågått i tio år och kantats av frustration och missnöje, bland annat på grund av tidsåtgången.

Trots det var det relativt få, cirka 25 av de 1200 markägarna som valde att lämna in överklaganden. Deras klagomål rörde inte bara fastighetsbildningsbesluten utan även beräkningar av andelstal, värdering av fastigheter och mark samt att arbetet med omarronderingen tagit orimligt lång tid.

I mars avgjordes målet. I ett fall dömde mark- och miljödomstolen till en klagandes favör. Det gällde en mjölkgård som förlorat en åker, vilket gav otillräcklig betesareal. I övrigt ansåg domstolen att Lantmäteriets beslut uppfyllde minimikraven för en förrättning.

Om målet nu inte får prövningsrätt i Mark- och miljööverdomstolen kommer den dom som avkunnades i mars att stå fast. Prövas det och avgörs är Mark- och miljööverdomstolen sista instans. Men det finns ett undantag. Mark- och miljööverdomstolen får tillåta att domstolens avgörande får överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

ATL har sökt flera av de klagande men de har valt att avböja att kommentera.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/skog/avslag-for-overklaganden-stora-tuna/">Avslag för överklaganden i långdragen omarrondering</a>LÄS ÄVEN: <a href="https://www.atl.nu/skog/historiskt-beslut-av-lantmateriet/">Historiskt beslut av Lantmäteriet</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/skog/dom-kring-omarrondering-i-borlange-drar-ut-pa-tiden/">Dom kring omarrondering drar ut på tiden</a>

<h3>FAKTA: Omarronderingen Stora Tuna</h3>Omarronderingen initierades 2010 och omfattar 1 500 sakägare.Totalt rör det sig om 23 000 hektar fördelat på 1 700 fastigheter ägda av privatpersoner, skogsbolag och Borlänge kommun.Lantmäteriet fattade beslut 14 oktober 2020. Det överklagades av cirka 25 markägare. Målet avgjordes i mark- och miljödomstolen den 23 mars 2021 och nästan alla överklaganden avslogs. Nu har ytterligare åtta markägare överklagat till Mark- och miljööverdomstolen som kommer att meddela om ärendet får prövningstillstånd den 27 maj. Om prövningstillstånd inte ges är målet avgjort och omarronderingen vinner laga kraft.

Turerna kring omarronderingen i Stora Tuna, Borlänge kommun, fortsätter. Åtta markägare har överklagat domen från mars i år till Mark- och miljööverdomstolen.

Åtta markägare har överklagat domen från mars i år.

Markägare överklagar omarrondering på nytt

Skog

Turerna kring omarronderingen i Stora Tuna, Borlänge kommun, fortsätter. Åtta markägare har överklagat domen från mars i år till Mark- och miljööverdomstolen.