EU är världens största exportör och importör av jordbruksprodukter, skriver LRF:s Internationella Perspektiv. Ofta hör man kritik mot EU för att unionens tullmurar stänger ute fattiga länder och att jordbruksstödet ger överskott som slår ut fattiga länders produktion. Men så är det inte riktigt enligt statistiken över fjolårets handel.
EU:s viktigaste exportmarknader är USA, Ryssland och Kina. Inte Afrikas utvecklingsländer. Det är i stället därifrån importen kommer: 71 procent av EU:s import av jordbruksprodukter kommer från utvecklingsländer. Brasilien har till exempel ökat sin export till EU med över 60 procent på tio år.Det kan man hålla i minnet när man läser storstadstidningarnas lovsånger till frihandeln. Som i Expressen när frihandelsförhandlingarna, TTIP, mellan USA och EU inleddes:”Frihandel är en fråga om ekonomi men också om moral. Det är en skam att de människor i den fattiga världen som bäst behöver tillgång till våra marknader stängs ute från dem.”Att frihandel bidrar till välstånd är klart, men det betyder inte att ju mer frihandel och globalisering desto bättre. Det finns nackdelar. Som att frihandelns ständiga strävan – billigare, billigare – ger en kapplöpning mot botten i fråga om kvalitet på varorna, miljöhänsyn under produktionen och arbetsförhållanden för dem som gör jobbet.I ATL den 25 april kunde man till exempel läsa om de ovärdiga förhållanden apelsinplockare i Brasilien lever under. Det är de verkligt fattiga, de som Expressen värnar om, som snarare drabbas av frihandeln än räddas av den. Men vi får billig juice på frukostbordet.Prispressen gäller överallt. I denna ATL kan man läsa om hur svensk tomatodling avvecklas: 20 procent odlingsyta har försvunnit sedan i fjol. Nederländska odlare, som själva är under press, slår ut de svenska.Billigare mat framhålls som en poäng med TTIP. Men är verkligen mer billig mat, som hormonkött från USA, vad vi behöver i Sverige? I en tid när svensken lägger mindre andel av pengarna på mat än någon gång tidigare?Expressen har rätt i att frihandel också är en fråga om moral. Det är en skam att människor, djur och miljö utnyttjas i frihandelns namn.Människor utnyttjas i frihandelns namn
Billigare mat framhålls ofta som en poäng. Men är verkligen mer billig mat, som hormonkött från USA, vad vi behöver i Sverige? skriver ATL:s politiske redaktör Lars Vernersson.