Ulf Aronsson

83 procent av skogsägarna kan tänka sig att välja mindre maskiner vid avverkning om det erbjöds av virkesköparen.

Enligt ett examensjobb som Södra låtit göra skulle 40 procent av skogsägarna välja mindre skogsmaskiner om virkesköparen erbjöd det. Ytterligare 43 procent skulle göra det i vissa fall och bara 7 procent sa nej till mindre maskiner.

Att avverkningskostnaden ökar med de mindre maskinerna avskräcker inte. Vid en ökad kostnad på 45 kronor per fastkubikmeter säger 43 procent fortfarande ja till mindre maskiner. 21 procent säger "vet inte" och 36 procent säger nej.

Henrik Holmberg, skötsel- och entreprenörsutvecklare på Södra, är inte överraskad:

– Nej, vi vet att det finns ett intresse bland skogsägarna, även om det blir dyrare. Och allt fler tycker att andra värden än ekonomin är viktiga. Det gäller ju många åtgärder vi gör i skogen, plantval, markberedning med mera, och kan vara en tankeställare för oss som jobbar i skogen.

Många skogsägare skulle välja mindre maskiner även om avverkningen blir dyrare, visar ett examensarbete från Linnéuniversitetet.

Trots det är han ganska övertygad om att skogsägarna är mer positiva till åtgärder som kostar mer när de svarar på en enkät än de skulle vara i ett skarpt läge.

– I exjobbet har vi inte heller fått med aspekten att det blir problem vid andragallring med små maskiner. Konsekvensen kan då bli att konventionella maskiner måste användas och stickvägarna breddas. Att ta bort de stabila vägträden kan då leda till ökad stormrisk.

Det som får skogsägarna att vilja välja mindre maskiner är smalare stickvägar, mindre skador och ett jämnare bestånd.

Frågan är om de förväntningarna är rimliga?

– Ska jag svara rakt så blir det nej. Det finns nog en halvknackig uppfattning om konsekvenserna, bland annat om tillväxtförluster av stickvägar. Tappad tillväxt på de träd som tas bort kompenseras av ökad tillväxt på kantträden. Jag tror det handlar mycket om synintryck av vägbredd och maskinernas storlek i skogen. Men vi måste ha respekt för de känslorna också.

Viktigare än valet av maskin är att få rätt förare, anser skogsägarna.

Jämförelser som gjorts av skador efter avverkning visar också blandat resultat, ibland till fördel för mindre maskiner och ibland med lika mycket skador oavsett maskinstorlek.

Resultaten från examensjobbet gjorde Södra nyfikna på hur hög kostnad skogsägarna egentligen är beredda att acceptera för mindre maskiner. Därför gjorde de en kompletterande enkät bland besökarna på årets Gallringsdagar. Den visade att 32 procent skulle välja mindre maskiner även om de gick back på gallringen. 60 procent sa nej till mindre maskiner under sådana förhållanden och 9 procent svarade "vet inte".

– Men den undersökningen har ju ingen vetenskaplighet och inget representativt urval, det var bara en snabbt hopkommen idé, säger Henrik Holmberg.

I examensarbetet ställdes också frågan om valet av maskinförare/entreprenör var viktigare än valet av maskintyp. 70 procent tyckte att föraren var viktigare.

– Det är väl en ganska välgrundad slutsats och något som påverkar mer än maskinvalet, avslutar Henrik Holmberg.

”70 procent av dem som svarade i exjobbet tyckte att valet av maskinförare/entreprenör var viktigare än valet av maskintyp. Och det är väl en ganska välgrundad slutsats och något som påverkar mer än maskinvalet”, säger Henrik Holmberg, skötsel- och entreprenörsutvecklare på Södra.

<h3>Exjobbet: "Efterfrågan av små skogsmaskiner vid gallring i södra Sverige"</h3>Examensarbete av Filip Jägervall och Bennie Johansson vid Linnéuniversitetet. Enkätundersökning bland 500 Södramedlemmar, svarsfrekvens cirka 50 procent.Med mindre maskiner menas smalare än 2200 millimeter, till exempel Malwa, Vimek och Rottne H8.Kostnadsökningen med 45 kr/m3fub är hämtad från verkliga försök gjorda som ett examensarbete av Henning Gustavsson och Skogforsk.

Intresset för mindre skogsmaskiner är stort bland skogsägare, och en högre kostnad är inget som avskräcker, enligt ett examensjobb från Södra.