Ann-Katrin Öhman

Västerbottensosten står för 15 procent av Norrmejeriers försäljning och ökar i volym med några procent varje år.

Under 2020 byggdes nya ladugårdar i Västerbotten på löpande band. Att många mjölkbönder väljer att satsa just nu tror Anders Fredriksson beror på att det är generationsväxling på många gårdar. En bra arbetsmiljö är viktigt i dag, inte minst om man vill locka till sig personal.

– Det finns också goda förutsättningar för mjölkproduktion i Västerbotten. Vi har bra vattentillgång, många soltimmar på sommaren som ger näringsrikt foder och marker som är väl lämpade för vallodling, säger han.

Mårten Hetta, agronom och forskare vid SLU i Umeå menar att det skapas ringar på vattnet: om en vågar satsa följer andra efter.

– Det skapar en trygghet att se att grannen bygger nytt. Dessutom har vi många inflyttade duktiga entreprenörer från andra länder som har köpt gårdar och satsat stort på mjölkproduktion. Bland annat har flera familjer från Nederländerna kommit hit, säger han.

En annan bidragande orsak är att projektperioden för investeringsstöd från EU gick ut 2020.

– Många ville nog passa på att bygga medan de kunde få stödet, säger Robert Cajander, bankrådgivare för lantbruk på Länsförsäkringar.

Pengarna tog slut under 2020, men i väntan på att förhandlingarna i EU ska bli klara finns det från och med i år 43 miljoner kronor för länsstyrelsen att dela ut under två år. Från 2023 kan däremot maxtaket på 3 miljoner kronor komma att sänkas.

– Det skulle försvåra större investeringar i norra Sverige. Investeringsstödet är a och o för att mjölkbönderna ska kunna få de lån som krävs av banken, eftersom fastigheterna här ofta inte har tillräckligt högt värde för att räcka som säkerhet och dessutom är byggkostnaderna högre, säger Lars Ericson, enhetschef på Länsstyrelsen i Västerbotten.

<h3>Brist på industrier fördel för lantbruket</h3>

Arbetsmarknaden i Västerbotten är också en orsak till att många väljer att fortsätta som mjölkbönder, menar Mårten Hetta. Det finns inte lika många industrier som suger åt sig arbetskraft som i grannlänet Norrbotten.

– Sedan är det så att ju närmare man bor Umeå och Skellefteå, desto större är chansen att få andra typer av entreprenadjobb, till exempel inom byggbranschen. Men bor man fem mil eller mer utanför tätorterna så kanske man vill slippa pendla och utveckla gården i stället. Särskilt om det finns en tradition av mjölkproduktion med fina jordbruksmarker som i Robertsfors kommun och söder om Skellefteå, säger han.

Robertsfors är till och med landets femte kotätaste kommun. Här finns porten till ”Ostriket” Ånäset, där Västerbottensosten lagras. Tre mil inåt landet ligger Burträsk mejeri där den berömda osten ystas.

Burträsk mejeri – här ystas Västerbottensosten.

Västerbottensosten står för 15 procent av Norrmejeriers försäljning och ökar i volym med några procent varje år. Totalt används hälften av den invägda mjölken hos Norrmejerier till osttillverkning.

– För några år sedan gick 35 procent av mjölken till ost, så ostförsäljningen blir allt viktigare för oss. Samtidigt tappar vi ständigt på färskmjölkförsäljningen, även om tappet har uteblivit under pandemin för första gången sedan 1970-talet, säger Anders Fredriksson.

Han menar att pandemin har varit bra på det sättet att den har satt fokus på lokal livsmedelsförsörjning. Samtidigt har Norrmejerier drabbats hårt av minskad efterfrågan från storkök och restauranger.

Nu ligger Norrmejeriers ersättning för mjölkråvaran på 3,34 kronor kilot, cirka 50 öre lägre än Arlas nuvarande pris.

– Arla har legat bättre det senaste året, delvis på grund av en valutaeffekt eftersom deras mjölkpris räknas i euro och det har gynnat deras bönder. Men nu har de höjt priset också. Jag hoppas att vi långsiktigt kan ge våra bönder bra förutsättningar och ett bra mjölkpris genom att jobba vidare med förädling, säger Anders Fredriksson.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/banken-tveksam-till-mjolkproduktion/">Svårt få banken att tro på mjölkproduktion</a>

ATL TV: Nationellt klövvårdscentrum i Västerbotten

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/P7x6PPiAXnvQ3RYIFFeYjEKYJ63EXIYlp_IWdRrRB4iuRETo8NE6k0EJq5ARFtGs" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Kl\u00f6vv\u00e5rdscentret Prevly i V\u00e4sterbotten tar fram nya produkter tillsammans med lokala mj\u00f6lkb\u00f6nder och kl\u00f6vv\u00e5rdare.", "name": "Nytt nationellt center f\u00f6r kl\u00f6var", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/4/c/4cnmzIiiYMO7eqp0H-GxNQ_image/480p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/4/c/4cnmzIiiYMO7eqp0H-GxNQ_image/360p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/4/c/4cnmzIiiYMO7eqp0H-GxNQ_image/thumb.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/4/c/4cnmzIiiYMO7eqp0H-GxNQ_image/720p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/4/c/4cnmzIiiYMO7eqp0H-GxNQ_image/240p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/4/c/4cnmzIiiYMO7eqp0H-GxNQ_image/144p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/4/c/4cnmzIiiYMO7eqp0H-GxNQ_image/image.jpg?v=0"], "uploadDate": "2018-02-15T11:10:02", "duration": "PT1M52S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 82}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/P7x6PPiAXnvQ3RYIFFeYjEKYJ63EXIYlp_IWdRrRB4iuRETo8NE6k0EJq5ARFtGs"}</script></div>

De stora, röda, nybyggda ladugårdarna syns överallt i det västerbottniska landskapet. De sprider en bild av framåtanda, entreprenörskap och optimism.– De visar att det finns en framtidstro, säger Anders Fredriksson, vd för Norrmejerier.

Att många har vågat satsa och bygga nya ladugårdar skapar ringar på vattnet.

Framtidstron spirar bland mjölkbönder i Västerbotten

Djurhållning

Norrmejeriers vd Anders Fredriksson: Goda förutsättningar för mjölkproduktion i Västerbotten.