Jerry Simonsson

ATL:s Jerry Simonsson kommenterar veckans räntebesked. Bilden är ett montage.

Den svenska Riksbanken är en av få centralbanker i världen som tillämpar negativa räntor i försök att tvinga upp inflationen. Låga, och negativa räntor, leder ofta till en svag valuta och det var genom att försvaga kronan som Riksbanken hoppades tvinga upp inflationen till mer "normala" nivåer. Frågan är dock om inflation som vi hade på 1980-talet på 13-15 procent ska anses mer normala än dagens knappa två, och räntor på 16-18 procent i stället för 2-4 procent.

Hittills har det gått så där och dagens inflationssiffra gav Riksbanken ingen anledning att fira med tårta på Brunkebergstorg i Stockholm heller. Inflationstakten föll till 1,6 procent i januari från 1,9 i december. Riksbankens mål är att ha den kring två procent, plus minus en procentenhet. Nu skulle man helst vilja ha den i det övre intervallet för att kompensera tidigare låga inflationstakt.

Och det är det som är det intressanta i Riksbankens rapport, vad är "normalinflation" och vad är "normalränta" i vår globaliserade och digitaliserade värld i vår nya internetekonomi, där ohemula prisskillnader upptäcks ögonblickligen och tvingas justeras av en snart genomtransparent marknad.

Därtill tillkommer en energimarknad som präglats av deflation i många år och som många tror förblir nedtryckt. Några större bidrag från energisektorn, borträknat risken för politiska skattehöjningar, vilken inte ska förringas, till inflationen globalt sett är också svårt att se.

Till detta ska läggas ett ökat miljötänk i världen som tillsammans med en kraftigt höjd politisk risk och osäkerhet blivit i det närmaste konstant, vilket om inte dämpar konsumtionshungern, gör den mer försiktig.

Det är det här som gör det så svårt för politiker, ekonomer och beslutsfattare. Skolböcker i ekonomi behandlade knappast tidigare ekonomier med negativ ränta och satte "normalinflation" kring 3-4 procent över tid, kanske mer, och räntor ytterligare några procentenheter högre. Men detta verkar inte gälla längre. Risken finns att man måste bränna alla gamla skolböcker i ekonomi eftersom teserna inte håller lika bra längre, även om det vore synd.

Riksbanken gör dock en ansträngning i sin rapport att försöka tänka om. Nu säger man att den jämviktsläge på reporäntan på 2,5-4,0 procent att var ett riktvärde vid "normala ekonomiska förhållanden" från 3,5-4,5 procent som var det tidigare intervallet.

Det borde betyda att man ser att inflationen, och därmed räntor, inom överskådlig framtid att - när de väl hamnar i ett "normalt ekonomiskt tillstånd" nu ligger 0,5-1,0 procent lägre än tidigare. Det kan få stora konsekvenser för låntagare i den mån det inte redan gjort det.

Bankerna borde följaktligen fundera på om de som en följd av detta ska sänka de krav på vilka räntor en låntagare ska klara av, till exempel vid ett bolån, och hur hög kalkylränta en företagare bör klara av i sina kylkyler vid en investering - om de inte redan gjort det.

Riksbankens räntebesked i onsdags att behålla reporäntan oförändrad på minus 0,5 procent överraskade inte många bedömare. Däremot fanns det annan information i rapporten som bör väcka lantbruksföretagarens intresse.

PREMIUM. ATL:s Jerry Simonsson kommenterar veckans räntebesked.