facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Många frågor kring Skånemejeriers affär

Det är inte mycket som har klarnat sedan Skånemejerier offentliggjorde sina planer på att låta sig köpas av franska Lactalis.

Det gör det svårt för dem som ska fatta beslutet om försäljningen, det vill säga Skånemejeriers medlemmar och stämmoombud.

Tidsschemat är oerhört pressat. Den 14 december ska stämma hållas och beslut fattas.

Det vill till att fullödig information kommer fram innan så att medlemmarna kan bilda sig en uppfattning om vad de vill med sin förening. Vid medlemsmötena (bilden ovan) har det hittills varit magert.

Att en stor bondeförening säljer sin verksamhet till ett utländskt privatägt företag torde vara unikt. Ägarskap och inflytande är det bara att kyssa farväl.

Många frågor finns. Hur ska företaget värderas? Hur ska köpeskillingen fördelas; ska den gå till ägarna direkt eller ska den förstärka avräkningspriset? Hur är Lactalis renommé? Vad händer med insatserna?

Ska de som nyligen slutat kompenseras, de har ju i alla fall varit med och byggt upp det som nu säljs? Vad händer med dem som slutar innan de tio år som det talas om förflutit? Och vad händer sedan? Finns det någon alternativ väg?

Huvudfrågan för Skånemejeriers medlemmar att ta ställning till är om den skissade Lactalisaffären säkrar den långsiktiga lönsamheten. Det är inte lätt att svara på. Särskilt som det tycks svänga så fort i mejerivärlden.

Extra snabbt svänger det i Skånemejerier. I januari i år fattade Skånemejeriers styrelse beslut om en storslagen expansionsplan som innebar fördubblad omsättning och en ökad invägning om 100 miljoner kilo mjölk till 2013.

Pengarna från Provivaförsäljningen utgjorde grunden för den satsningen. Men knappt hade klubban fallit förrän det blev inbromsning och sänkning av avräkningspriset. Man undrar vad som egentligen hände.

Nu tycks vi betrakta ett skeende liknande det som drabbade Milko i våras och som närmast kan beskrivas som fritt fall. Detta stressade fram ett beslut i Milko, och tycks göra det i Skånemejerier också.

Det är inte bra. Hur länge kan Skånemejerier klara sig på egen hand?

Är ett snabbt beslut det enda rätta? Om detta vet vi inget. Och det gör väl inte Skånemejeriers medlemmar heller.