David Gustavsson

Anneli Wengelin, Brexit-expert på Kommerskollegium.

Det menar Anneli Wengelin, Brexit-expert på Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel.

– Det är allt från de som tänker att de kan handla med Storbritannien som förut, till de som missat vissa delar, säger Anneli Wengelin till ATL.

Många fokuserar på tullavgifter, dokumenthantering och kundkontrakt – men missar att det även blir krångligare att till exempel skicka svensk personal till Storbritannien.

– En svensk reparatörs verktyg måste dessutom kanske genomgå särskilda införselkontroller, säger hon.

Stora utmaningar väntar de som har verksamhet i Sverige och Storbritannien, till exempel Arla.

I fjol skapades 26 procent av Arlas totala omsättning i Storbritannien.

I fjol skapades 26 procent av Arlas totala omsättning i Storbritannien. Där finns 2 300 Arlabönder (näst flest efter Sverige) och nästan 3 400 medarbetare. 80 procent av bolagets mejeriprodukter som säljs på brittiska marknaden är dock producerade i landet.

Det försvagade pundet har hittills kostat koncernen motsvarande nästan 1,6 miljarder kronor i negativ valutaeffekt, enligt bokslutet 2018.

Vid en hård Brexit väntar tullar på mejeriprodukter på uppåt 40 procent, enligt Arla Sveriges VD Patrik Hansson. WTO-tullar på ost är till exempel högre än på yoghurt. Ökad tulladministration kan också leda till förenade leveranser.

– En hård Brexit får troligen större effekt än när Putin stängde Rysslands livsmedelsimport (från EU 2014, reds. anm). Det exporteras mer mjölk till Storbritannien än till Ryssland, sa Patrik Hansson under en presskonferens i veckan, men betonade samtidigt att bolaget är väl Brexit-förberett.

HK Scan stängde sitt försäljningskontor i London i fjol efter Brexit-oro, enligt bolagets kommunikationsdirektör Ylva Swenzén. All export till landet hanteras nu från Sverige.

Det rör sig främst om köttbullar och andra produktionsvaror, men exportnivåerna är låga. Bolaget har också stor vana av tulladministration, då man redan exporterar till flera länder utanför EU, säger hon.

Lantmännen har fyllt på sina säkerhetslager av viktiga insatsvaror, enligt VD Per Olof Nyman. Man undersöker även möjligheten till produktion i andra europeiska anläggningar.

Svenska Foders VD Carsten Klausen meddelar att bolaget inte vidtar några särskilda åtgärder. Deras handel med Storbritannien är nära obefintlig, säger han.

På skogssidan kan Brexit bli desto mera kännbart. Storbritannien är den största importören av svenska skogsprodukter i världen. Nästan en femtedel av den totala skogsexporten – värd cirka 130 miljarder kronor årligen – går till landet.

Risk för försenade leveranser är något som både Stora Enso och Mellanskog varnar för. Södra fyller på sina brittiska virkeslager för att undvika leveransförseningar vid hård Brexit och har även startat ett nytt bolag i Irland, för att säkra exporten dit.

– Vi kan även leverera till kunder i Nordirland från våra lager i både Skottland och Irland, säger Marcus Svensson, presschef på Södra.

SCA har tät dialog med sina brittiska kunder om lagernivåer, enligt kommunikationsdirektör Björn Lyngfelt.

– Vi tror också att det underlättar att vi har en egen logistikorganisation med terminal i Storbritannien, säger han och tillägger att bolaget därmed kan hantera en period av osäkerhet.

<h3>Brexit-effekter på handelströmmar</h3>Handelsströmmar kan styras om efter Brexit. Det Brexit-försvagade pundet gynnar redan brittiska exportbolag, medan importen fördyras. En minskad brittisk efterfrågan på irländskt och danskt kött kan i sin tur pressa svenska köttpriser. En studie som Arla låtit London School of Economics göra påtalar dock allvarliga konsekvenser. Brexit kan medföra de högsta tullavgifterna på jordbruksprodukter, med dyrare mat som följd, enligt rapporten.Det kan bli särskilt kostsamt för Storbritannien som är nettoimportör av livsmedel med ett handelsunderskott som uppgår till cirka 28 miljarder euro årligen. 25 procent av osten och 60 procent av smöret som konsumeras i landet importeras till exempel från Irland.Källa: Jordbruksverket<h3>Brexit-råd till svenska företag</h3>TullverketSvenska bolag som handlar med Storbritannien ska ansöka om ett så kallat EORI-nummer, ett slags registreringsnummer som krävs för att bedriva handel med länder utanför EU. Ansökan görs via Tullverkets webbplats.Man ska också ansöka om tillgång till Tullverkets webbtjänster, alltså de system varifrån mycket av myndighetens tullhantering sköts ifrån.Tullverket uppmanar också berörda företag att ta del av befintligt informationsmaterial på myndighetens hemsida.KommerskollegiumMyndigheten Kommerskollegium har tagit fram en <a href="https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/EUs-inre-marknad/Brexit/">webbplats/portal </a>om Brexit och dess konsekvenser för Sverige. Där finns allt från summeringar till matiga rapporter om Brexit att ta del av. Man har också utformat ett frågeformulär med ett 40-tal frågor till företag som kan användas som utgångspunkt kartläggning av Brexit-risker.Svensk TräBranschorganisationen har tagit fram diger <a href="https://www.svenskttra.se/om-oss/sidor/brexit ">Brexit-information</a> för skogsbranschen.JordbruksverketJordbruksverket har tagit fram en <a href="http://www.jordbruksverket.se/download/18.7b03f76f155da817185a9ada/1468329401805/Kortanalys%20Brexit%20Slutlig.pdf">rapport</a> om Brexits konsekvenser för jordbruks- och livsmedelsprodukter.SkogsindustriernaBranschorganisationen har tagit fram olika checklistor med tips på hur skogsbolag kan hantera sina leveranser. Man förmedlar information <a href=" https://www.svenskttra.se/om-oss/sidor/brexit">här.</a>SCBVid en hård Brexit ska berörda företag fortsätta att rapportera in sin handel med Storbritannien till SCB via Intrastat under den övergångsperiod som EU och Storbritannien kommit överens om, påminner myndigheten.

Brexit skadar exportbolag i de gröna näringarna. Ändå brister ofta förberedelserna.

Exportbolag i de gröna näringarna riskerar att drabbas hårt.