Sara Johansson

Betesrätten, beteskravet, betestvånget. Omtvistat barn har många namn, och mjölkkors rätt till bete har diskuterats sedan innan den slogs fast 1988.

I Land Lantbruk skrevs det för några veckor sedan att en bredare branschsamling för att driva frågan om regelns avskaffande är på gång. Det fick mig att undra om de som förespråkar ett slopande har tänkt inte bara på vad de vinner, som effektivare mjölkproduktion och en skillnad mindre i villkoren för svenska bönder och kollegor utomlands, utan även på vad som riskerar att gå förlorat.

Utan ett allmänt beteskrav försvinner de tydligaste och mest lättåberopade argumenten för att köpa svenska mejeriprodukter. I dag går det att utan förbehåll säga att svensk mjölk kommer från kor som fått gå ute. Inga undantag nödvändiga.

Det går också att säga att det inte kan garanteras på samma sätt för mjölk från något annat land. (Vilket förstås också är ett ofta använt argument mot betesrätten, men det är inte vad den här texten handlar om.)

Utan betesrätten försvinner också ett argument som gärna dyker upp när någon kritiserar djurproduktion för att vara alltför resurskrävande, med importerat foder från skövlad mark i fjärran länder, alternativt foderproduktion på jordar som hade kunnat användas för direkt matproduktion, utan omvägen via fyra magar och ett juver. ”Svenska kor äter växter som inte kan ätas av människor, på mark som lämpar sig dåligt för odling av matgrödor” kommer inte längre att hålla utan brasklappar.

Samma gäller för favoritsvaret till de som ifrågasätter utnyttjande av djur överhuvudtaget, eller bara förespråkar mindre konsumtion av djurprodukter av miljöskäl. ”Svenska kor håller markerna öppna och skapar en artrikedom i nivå med vad som finns i regnskogar. Biologisk mångfald kräver kor!”

Det sistnämnda kommer fortfarande vara sant, men det första kommer att behöva ett ”vissa” instoppat i början.

Så kallade mervärden, som betesrätten kan vara, är svåra att kvantifiera för en företagare. Det är lättare att se det faktiska värdet i sparad tid på att slippa släppa ut korna, eller i möjligheten till ersättning för att låta djuren beta som uppstår när det inte längre är ett lagkrav. Men det kan ändå vara värt att överväga de mer svårdefinierade vinsterna med att ha ett enkelt svar på frågan: ”Varför ska jag köpa svensk mjölk?”

Inte minst när man relativt nyligen lyckats uppmärksamma hemmakonsumenterna på skillnaderna mellan svenska och utländska jordbruksprodukter. Man saknar som bekant inte kon förrän båset är tomt.

Beteskravet är ett av de mest användbara argumenten för svenska mejerivaror. Det är värt att tänka över innan det avskaffas, skriver ATL:s Sara Johansson.

Den som vill avskaffa beteskravet bör överväga vad det betyder för det svenska jordbrukets argumentarsenal.

Lätta argument faller med betesrätten

Lantbruk

Den som vill avskaffa beteskravet bör ha övervägt vad det betyder för det svenska jordbrukets argumentarsenal, skriver ATLs reporter Sara Johansson i en kommentar.